Experten om åtgärderna: ”Bullshit”
Publicerad 2024-03-10
Efter avslöjandet om kokain i riksdagen ska man nu hålla workshops och utbildningar.
Men experter är inte nöjda med åtgärderna.
– Signalerar endast att de inte gör tillräckligt, säger krishanteraren Jeanette Fors-Andrée.
Efter Aftonbladets avslöjandet om kokain på riksdagstoaletter ska riksdagen nu agera:
- Workshop om personalsäkerhet, inpassering, besökshantering och incidenthantering.
- Fördjupning om polisens arbete mot narkotika.
- Utbildning och workshop om missbruk.
Men experter är inte nöjda.
– Det är vad man i näringslivet brukar kalla ”corporate bullshit”. Bara ihåliga tomma ord, säger Jeanette Fors-Andrée, krishanterare och medierådgivare.
Enligt henne är förväntningarna höga från allmänheten på att agera kraftfullt – men att riksdagen inte utreder hur kokainet kom in signalerar att man inte tar det på allvar.
– De borde verkligen reda ut hur det kommer sig att vi hittar kokain på toaletterna. När man tagit reda på det kan man vidta åtgärder för att göra det svårare. Det är då man blickar framåt, och då man håller i workshops.
”Goddag yxskaft”
Att Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Liberalerna inte velat ställa upp på intervju tycker hon är ett demokratiproblem.
Men hon sågar Liberalernas kommentar: ”Vi har inga indikationer om att någon medarbetare eller förtroendevald hos oss ska ha brukat narkotika i våra lokaler”.
– Det är bara goddag yxskaft. De förlöjligar journalister som gör sitt jobb och väljarna. Det är återigen ”corporate bullshit”: En mängd olika fina ord för att försäkra sig att det här ska blåsa över. Men det signalerar endast att de inte gör tillräckligt.
Missbruksexperten: Rätt riktning men krävs mer
– Att utbilda chefer är ett steg i rätt riktning. Men personligen hoppas jag att de inte lägger för stor vikt vid att känna igen fysiska signaler på missbruk, säger David Lindström, expert på Ljung och Sjöberg.
Han hjälper arbetsgivare med bland annat drogmissbruk. Han har själv erfarenhet av ett elva år långt kokainmissbruk.
Han berättar att de fysiska signalerna kommer fram först efter tio till tolv år.
– Det är en naturlig del av sjukdomsförloppet att inte söka hjälp och man blir expert på att uppehålla den fysiska fasaden utifrån konsekvenser och skam. De flesta underskattar radikalt hur lösningsfokuserad man blir, säger David Lindström.
”Det krävs mer”
I stället tycker han att man ska få kollegor och chefer att agera vid oro.
– Ett första steg är att uppdatera sin alkohol-, drog- och spelpolicy. Alla ska veta exakt vad de ska göra om det kommer upp en oro. Det krävs mer, en gedigen handlingsplan.
Han föreslår till exempel att man anonymt ska kunna ringa in och anmäla oro för sig själv, en kollega eller en chef. Men också en lägre tröskel för att agera.
– Tyvärr är det normala att man agerar först när någon kommer uppenbart påverkad till jobbet. Innan dess är man livrädd för att agera och att anklaga någon för att vara alkohol- drog eller spelberoende.
Vill se drogtester: ”Verkar känsligt”
Riksdagspolitiker och tjänstemän kan enligt lag inte tvångstestas för droger av arbetsgivaren, eftersom de är offentligt anställda. Det är bara möjligt i den privata sektorn.
Men David Lindström tycker att frivilligtester hade varit en bra åtgärd i riksdagen.
– Om 99 av 100 personer på en arbetsplats självmant låter testa sig blir det en ganska tydlig statistik. Jag känner att det är märkligt att de inte öppnat den dörren. Men det verkar känsligt, vilket det rimligtvis inte borde vara när det fanns droger på fyra av åtta toaletter. Jag känner personligen att de borde ha gått starkare fram, säger David Lindström.