”Ipred görs tandlös”

Det första svenska ipred-målet ser just nu ut att ge fördel till fildelarna.

Ett yttrande från EU:s generaladvokat säger att uppgifter inte behöver lämnas ut om de inte är lagrade i det syftet.

– Det gör ipredlagen tandlös, säger Magnus Moström, juridiskt ombud för bredbandsbolaget Ephone.

Tvisten mellan internetleverantören Ephone och fem ljudboksförlag är det första ipredfallet i Sverige, och har pågått sedan april 2009. Ljudboksförlagen kräver att Ephone ska lämna ut identiteten på en kund som ligger bakom en server med minst 27 ljudböcker.

Ephone har sagt nej och Högsta Domstolen har bett EU:s domstol att tolka lagen. På torsdagen kom generaladvokat Niilo Jääskinens förslag till dom.

Uppgifter får lämnas ut

Jääskinen säger i sitt förslag till EU-rättens kommande dom visserligen att EU:s datalagringsdirektiv inte hindrar att ipredlagen används. Uppgifter om användare får alltså lämnas ut.

Men uppgifterna får bara lämnas ut om de har lagrats för just detta ändamål, att kunna lämnas ut om upphovsrättsinnehavare misstänker brott.

– Konkret så innebär det i det här fallet att eftersom Ephone inte har lagrat uppgifterna i syfte att lämna ut dem till upphovsrättsindustrin så behöver de inte lämna ut dem, säger Moström.

Sedan ipredlagen trädde i kraft 2009 har flera internetleverantörer slutat lagra sina användares uppgifter för att slippa lämna ut dem.

– Ja, det har varit en reaktion hos många internetleverantörer att ta bort informationen, säger Moström.

Antipiratbyrån ser förslaget från Jääskinen som ett steg i rätt riktning, men menar att det behövs fler åtgärder för att stoppa kriminaliteten på internet.

– Det är ett lite oklart uttalande och visar att vi  inte har en hundraprocentigt fungerande ipredlagstiftning på plats än, trots flera års försening, säger Henrik Pontén, jurist på Svenska Antipiratbyrån.

Leverantörerna kan säga nej

Om domen utformas efter Jääskinens förslag ser den ut att bli en seger för fildelarna och internetleverantörerna.

– Ja, EU-rätten stoppar tillämpningen av den svenska ipredlagen. Nu kan internetleverantörerna säga nej, när det här ägde rum så lagrade jag inte de här uppgifterna för att kunna lämna ut dem. Det blir upp till leverantören om ipredlagen ska tillämpas eller inte, säger Moström.

EU-domstolens dom väntas komma om ett halvår.

– Det här måste få ha sin gång, men parallellt med detta måste lagstiftarna inse att det behövs helt andra åtgärder för att få stopp på kriminalitet på internet. Det kan handla om blockering av illegala sajter, eller att polisen signalerar sin närvaro på internet till exempel genom virtuella poliskontor. Sverige håller på att återigen bli en fristad för pirater, säger Pontén.