Den blomstertid nu kommer – i november
Publicerad 2022-11-12
Hösten är rekordvarm i år.
Det har fått flyttfåglar att stanna och blommor att slå ut – i tron om att det är vår.
– Själv gillar jag inte kyla, så någonstans är det lite skönt, men samtidigt är det oroande, att det här är ett tecken på att vi har en global uppvärmning och det går ganska fort, säger Sebastian Sundberg, miljöanalysspecialist vid Sveriges lantbruksuniversitet.
I år har hösten varit extremt mild. På vissa platser hänger sig sommaren fortfarande kvar – meteorologiskt sett – och i helgen spås värmerekord.
De ovanligt varma temperaturerna har framkallat en skenvår i delar av landet. Knallgröna knoppar pryder buskarna och i backarna står luktvioler och vitsoppor. Det kan ju få vem som helst att bli sugen på att släppa ut ett vårskrik.
Men det är snart mitten av november, och då brukar det inte se ut så här.
De flesta arter är väl anpassade till att vädret varierar, förklarar Sebastian Sundberg, miljöanalysspecialist vid Sveriges lantbruksuniversitet. Men ju mer extremt vädret är, desto fler gör ”fel” och tror att det är dags att bryta vintervilan och börja blomma.
Också vissa flyttfåglar påverkas av värmen. Till exempel Sveriges näst minsta fågel gärdsmygen. Den lämnar inte vid något speciellt datum utan först när det blir för kallt för den att vara här.
– Den kan till och med övervintra här, den är en riktig tuffing, säger Sebastian Sundberg.
Experternas varning: Sveriges årstider rubbas
Allt flyttar norrut
På kort sikt innebär inte detta några större problem, annat än kanske för just den blomman som råkar blomma nu i november när det inte finns några insekter som kan pollinera den. Det drabbar alltså individen, men arter överlag klarar en ovanligt varm höst någon gång då och då.
Men i och med klimatförändringarna blir hösten i genomsnitt varmare, liksom våren, vilket gör att den milda delen av året blir längre och längre. Det ställer till det desto värre för både djur och växter, enligt Johan Ehrlén, professor i ekologi vid Stockholms universitet.
– Det vi får nu är mer det klimat som man haft nere på kontinenten, tyska vintrar, tyska höstar. Över tid ser man att fler och fler arter övervintrar här, och eftersom det blir varmare kan de göra det längre och längre norrut, säger han.
När arter flyttar norrut så konkurrerar de ut de arter som fanns där sedan tidigare. Dessa måste då flytta ännu längre norrut. Och för de arter som lever i de nordligaste delarna av Sverige finns det tillslut inte någonstans att flytta.
Vad händer då, kan de dö ut?
– Ja, det finns risk för det. Det går rätt snabbt så det kan bli problem för arter att sprida sig i takt med klimatförändringarna. Till exempel ekar tar många år på sig innan den växer upp och sprider frön och fröna sprids bara några tiotal meter, vilket inte räcker för att följa med klimatet, säger Johan Ehrlén.
Sebastian Sundberg på Sveriges lantbruksuniversitet tycker att det är oroande det som sker, även om han personligen inte har några problem med värmen:
– Själv gillar jag inte kyla, så någonstans är det lite skönt. Men samtidigt är det oroande, det här är ett tecken på att vi har en global uppvärmning och att det går ganska fort. Och även om en enda extremhöst inte gör något så är den en del i ett mönster, och det illa för biologiska mångfalden, säger han.
