”Jag är taggad – inte nervös”

Publicerad 2014-01-02

S-ledaren i stor intervju: ”Har bestämt mig för att vi ska lyckas”

Stefan Löfven vägrar tänka på att Socialdemokraterna kan förlora valet – för tredje gången i rad.

Eller vad han gör om det sker.

– Jag har bestämt mig för att vi ska lyckas, säger S-ledaren.

Väggarna på Socialdemokraternas partihögkvarter i Stockholm pryds av bilder på Stefan Löfvens företrädare. Det är namn som förpliktigar, bland dessa Tage Erlander och Olof Palme.

Partiet har under lång tid varit synonymt med den svenska statsmakten och har därför skakats i sina grundvalar av de senaste årens dubbla valförluster, ledarbyten och snart åtta år i opposition.

Nu vilar ansvaret på Stefan Löfvens ­axlar.

Hur nervös är du?

– Jag är inte nervös. Jag ser fram emot det. Verkligen. Jag är taggad.

Experterna väntar sig att valrörelsen blir ett ”presidentval” mellan dig och Fredrik Reinfeldt (M). Hur står du dig mot honom?

– Jag står mig bra, jag har min kunskap och en lång erfarenhet av arbetslivet, näringslivet och det internationella. Jag har respekt för Fredrik Reinfeldt, han är en duktig politiker. Men sedan är det viktigt att frågorna, det som angår folk, är det som kommer fram. Att det handlar om jobben, skolan och välfärden inte minst.

Har du någon gång så här långt tänkt ”varför sa jag ja till det här”?

– Nej. Det är ibland en hård arbetsbelastning och det är påpassat på andra sätt än tidigare uppdrag jag haft, men när det finns så stora möjligheter så vill jag fullfölja detta och gå till val. Och jag hoppas verkligen få kunna bilda regering nästa höst.

Vad gör du om ni misslyckas?

– Så tänker inte jag. Jag har bestämt mig för att vi ska lyckas. Man måste bestämma sig på riktigt, inte önska och säga att det vore bra. Sedan är det väljarna som avgör, full respekt för det. Men jag har mentalt bestämt mig för att vi ska vinna valet och då tänker jag jobba för det.

Så du har ingen backup-plan?

– Vi ska se till att vinna ett val, man kan inte se till att dela det där. Det är full fart framåt och offensiv som gäller.

Att ni har satt målet för valet till historiskt låga 35 procent, betyder det att er självbild är förändrad?

– Nej, det är ett tecken på att vi har en annan politisk karta än förut, till exempel ett parti till i riksdagen. 35 procent ska ­inte ses som att ”når vi dit så är vi nöjda”. Det är dit vi måste för att veta att vi har en rimlig chans att kunna bilda regering.

Du har slagit fast att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020. Det innebär i dagens läge cirka 4,5 procents arbetslöshet. Enligt Svenskt Näringsliv kräver det att en halv miljon nya jobb skapas och att man investerar för 400–600 miljarder. Är det ens möjligt att nå ert mål?

– Om nu Svenskt Näringslivs siffror är rätt, jag har aldrig hört dem förut. Men det är klart, vi kan ju inte säga att vi inte kan sänka arbetslösheten. Att vi inte ska säga att vi ska ha den lägsta arbetslösheten i EU, jag förstår inte den så kallade naturlagen. Österrike har nästan kommit dit, då ska vi också göra det. Det är därför det är så viktigt att först fokusera. Sedan är det den aktiva näringspolitiken, innovationsprocessen, som ser till att vi får varor och tjänster som vi kan sälja. Och det handlar också om omställningsmöjlig­heter.

När vi talade med ekonomer så framhöll de att målet kommer att kräva att heliga kor på svensk arbetsmarknad slaktas. Och att du vet om det. Vad är det du inte talar om?

– Ja, vad är det de menar?

Bland annat att det kräver förändringar av arbetsrätten?

– Jag har aldrig förstått dem som säger att om vi ska kunna anställa folk så måste vi göra det enklare att sparka folk. Vi ska ha ordning och reda på svensk arbetsmarknad. Vi har haft full sysselsättning förut, med de arbetsrättsregler vi har. Om parterna tycker att de vill förändra arbetsrättsreglerna, fine, det är upp till dem. Men vi kommer inte att röra någon arbetsrätt. Det är efterfrågan på arbetskraft som är nyckeln.

Om du blir statsminister, vad blir det första du gör i frågan?

– Ungdomsgarantin. Hjälp första dagen för en arbetslös ung kille eller tjej men ­senast inom 90 dagar ska hon eller han ha ett arbete, praktik eller utbildning, eller en kombination. Det är det första vi kommer att fatta beslut om.

Varför?

– Ungdomsarbetslöshet är förfärligt för den unga individen. Att börja sitt vuxna liv efter studierna med att vara arbetslös, det är mycket, mycket tärande. Jag har själv haft en sagolik tur i mitt liv. Jag har varit arbetslös en månad och det var jag som ung. Jag kommer ihåg att de två första veckorna var drägliga men sedan blev det faktiskt väldigt jobbigt. Nu tvingas unga gå arbetslösa i åratal, det är fruktansvärt för individen och en bomb för hela samhället.

Ni politiker träter om varför svenska elever blir sämre. Vems fel är det egentligen?

– Ja, vems fel är det? Vi kan se nu i alla fall under sju års regeringstid att det går dramatiskt utför. Det var inte perfekt på vår tid heller, det är jag den förste att erkänna. Men vi har gjort en hemläxa som säger att vi måste se på vad forskningen säger, att det är tidiga insatser som gäller. Därför lägger vi så mycket pengar på detta. Regeringen lägger 20 gånger mer på skattesänkningar än på skolan. Det är en prioritering som de har gjort och därför har de skuld i detta.

Om du tar över, när kommer vändningen?

– Jag kan inte säga något ­datum men om man lyssnar på vad forskningen säger så är beskedet att runt fem år brukar det ta, på nationell nivå. Men det är självfallet så att med de förslag som vi har, med mindre klasser, mer speciallärare och läxhjälp till alla barn, kan vi säkert se snabbare resultat i enskilda klassrum i skilda skolor.

Hur ska ni hantera SD i valrörelsen?

– Vi ska inte hantera dem på något speciellt sätt. Jag gör anspråk på att bli Sveriges statsminister och vill bilda regering, då är min politiska huvudmotståndare Moderaterna. Min verkliga motståndare finns i arbetslösheten, alldeles för dåliga skolresultat och en välfärd som krackelerar med den här regeringen.

Blir du stressad av att Reinfeldt markerar så hårt mot SD?

– Nej, varför skulle jag bli det? Han markerar, det är en sak att prata men sedan drar han fram det femte jobbskatteavdraget tillsammans med dem. Det är också därför det är viktigt när jag ger besked i regeringsfrågan att jag gör det utifrån att jag inte tycker att ett högerpopulistiskt parti ska få avgörande inflytande i riksdagen. Om det skulle bli så måste vi kunna samarbeta över blockgränsen. Det kan se ut på olika sätt. Det behöver inte innebära att man sitter i regering tillsammans.

Vad vill du göra åt tiggarna i Sverige?

– Tiggeri beror på fattigdom och fattigdom kommer av att människor inte har arbete, så det är arbete som gäller. Det är därför jag sa det första dagen jag blev vald som partiledare. För vuxna människor är det arbete, arbete, arbete men inte vilka som helst, det ska vara schysta jobb. Men det är klart att arbete för din egen försörjning är själva grunden.

Många av tiggarna kommer från andra länder i Europa. Ska de också få jobb här?

– Här eller i Europa. När vi går till val i maj så kommer vi att sätta jobben högst på dagordningen. Europa måste sätta befolkningen i arbete, EU har det till huvuduppgift enligt vår uppfattning. Vi kan använda kontinenten betydligt bättre än i dag med att samordna utbildning och infrastruktursatsningar.

På er kongress bestämde ni att föräldraledigheten på sikt ska individualiseras och att ni i ett första steg kan tänka er att vika ännu en månad åt vardera förälder inom nästa mandatperiod. Varför går ni inte längre?

– Vi är tydliga med vart vi ska. Sedan måste vi genomföra reformer i den takt som vi faktiskt kan göra det. Många barnfamiljer tycker att de själva ska få avgöra. Och jag kan till viss del förstå det resonemanget. Men vi kan inte acceptera det som en slutlig lösning. Föräldraförsäkringen är en fantastisk reform, framför allt för barnen men naturligtvis också för föräldrarna. Men om den bidrar till ett icke jämställt arbetsliv är det vår skyldighet att se till att vi ändrar på detta. Då vill jag fundera vidare på hur vi gör det bäst. Jag utesluter inte att vi viker en månad till men jag vill också pröva möjligheten med ­ytterligare ekonomisk stimulans för att ­papporna ska ta ut mer av föräldraledigheten.

Varför ska pappor stimuleras för att ta hand om sina egna barn?

– Ja, det kan man fråga sig. Men vi har en verklighet där ungefär 75 procent av föräldraledigheten tas ut av kvinnorna. Det är faktum och i en del familjer säger man att det har med inkomsten att göra, han tjänar oftast mer.

LÄS HELA INTERVJUN MED PARTILEDAREN: Löfven om SD: ”Ideologiskt sett är jag väldigt tydlig med var vi står

Följ ämnen i artikeln