Adrianas mamma: ”Tänker på alla mammor som inte får det här avslutet”

Publicerad 2022-10-14

Adriana längtade tills hon skulle fylla 13 år – då ville hon gå med i ungdomsfullmäktige i Botkyrka och kanske få vara med och påverka politiskt.

Men Adriana fick bara bli 12 år när hon sköts till döds av gängkriminella.

Idag åtalades tre män för mordet.

– Det känns skönt att vi får någon slags upprättelse. Jag tänker på alla mammor där ute vars barn mördats som inte får det, där någon aldrig grips, säger Adrianas mamma Susanne.

Adriana, 12, sköts till döds Norsborg i Botkyrka natten den 2 augusti 2020. 

Hon befann sig på en rastplats med sin hund när flera skott avlossades från en vit Audi. 

Måltavlorna var två unga gängmän som stod ett tiotal meter från flickan. Kulorna missade dem men två av skotten träffade Adriana.

Hon var ännu bara ett barn när hon dog på parkeringsplatsen.

– Jag kan fortfarande inte ta till mig att hon dog på det sättet. Hon var den mest levnadsglada tjej jag vet, säger Susanne till Aftonbladet dagen då åtalet väckts.

Adrianas mamma Susanne.

”Allting förändras när man förlorar sitt barn”

Det har gått över två år sedan hennes dotter dog men Susanne upplever att samhället verkligen tagit Adrianas död på allvar. Dödsskjutningarna som drabbar Sverige och som ökat de senaste åren har för många blivit en slags vardag.

Men att ett barn föll offer skakade om hela samhället.

– Jag har hela tiden känt att polisen tagit det här på allvar. Det har tagit tid att komma till den här dagen och till ett åtal men jag har vetat att det är för att de ville att allt skulle bli vattentätt. Jag tänker på alla mammor där ute vars barn mördats som inte får det, där någon aldrig grips. Jag vet inte hur det skulle kännas, för det är viktigt med upprättelse, säger Susanne.

Att förlora sitt barn gör något med tid och rum, säger Susanne. Hon ser på sina andra barn att de växer och att tiden går, men samtidigt är Adriana fortfarande så nära.

– Jag kan inte riktigt förklara men allting förändras på något vis när man förlorar sitt barn. Det är mina andra barn som håller mig flytande och gör att jag ändå kan gå vidare.

”Hon skulle ha blivit något stort”

Hon hoppas att ingen någonsin kommer att glömma Adriana. Att årsdagen av hennes död inte ska falla i glömska.

– Nu vet alla vem Adriana var på grund av sättet hon dog på. Jag tror att hade hon fått leva hade alla ändå i framtiden vetat vem hon var. Hon hade en sådan stark röst, man kände direkt att med henne att hon skulle blivit något stort, säger Susanne.

Adriana var politiskt engagerad. Hon ville sitta i ungdomsfullmäktige i Botkyrka när hon blev 13 år.

– Hon älskade att debattera. Hon var vass, jag kunde ibland känna, hur vet du allt det här?

De tre män som nu åtalas för mordet på Adriana nekar till brott. Susanne tror att hon hade kunnat känna någon slags respekt för dem om de erkänt.

– De har valt den här typen av livsstil. De sätter sig i en bil med automatvapen och sedan sprayar de kulor över en parkering med flera människor. När de sedan får vet vem skotten träffade, ett barn, så håller de ändå tyst om det. De hade kanske fått någon respekt av mig om de sagt att: ja, jag har valt den här livsstilen men jag står inte bakom att skjuta barn. Det här skulle inte ha hänt.