Nej, det är inte synd om Ica-handlarna

En bransch som går på knäna och är utsatt för häxjakt av en ogin jantelagspöbel.

Så vill gärna matvarulobbyn beskriva läget för landets livsmedelshandlare.

Siffrorna talar ett annat språk.

”Nog borde vi väl ha lämnat inställningen att företagare är utsugare och inte skapare av värde för samhället”.

Så skrev förre Ica-chefen Roland Fahlin i ett svavelosande debattinlägg i tidningen Dagens Industri i somras där han försvarade sin tidigare arbetsgivare.

”En mer publik verksamhet än butiksföretag är svår att tänka sig och om någon fortfarande tror att det går att bli rik på höga matpriser så är det hög tid att förstå verkligheten”, skrev Roland Fahlin.

Motfråga: definiera gärna ”rik”. Räcker 28 miljarder, värdet på Antonia Ax:son Johnsons andel i börsnoterade Axfood?

Eller de 595 miljoner som Ica-handlaren Leif Jönsson fick när Ica-gruppen köptes ut från börsen 2021? 

Eller de 210 miljoner som ägarna till Ica Maxi i Nacka inkasserat i utdelning under åren 2017–2021? 

Matjättarna har gjort stora vinster.

 
Kanske lever Roland Fahlin helt enkelt i en annan verklighet.

40 procent av svenska konsumenter är missnöjda med vad de får för sina pengar i livsmedelsbutiken, enligt en undersökning som Consumer Panel Services gjort.

Därmed är vi de argaste matshopparna i hela EU.

Ilskan har framförallt riktats mot de stora jättarna, inte minst Ica.

Det är känslor som branschen haft svårt att hantera.

Axfoods presschef har pratat om ”faktaresistens” i debatten om matpriserna. 

”Missvisande och slappt”, skrev tidningen Dagligvarunytts chefredaktör Fredrik Svedjetun på plattformen X när Aftonbladet illustrerade en artikel om näringslivets ökade lönsamhet under inflationskrisen med bilder från en matbutik. 

Han pekade på statistik som visar att dagligvaruhandelns rörelsemarginal föll från 3,5 till 1,5 procent första kvartalet 2023 jämfört med samma period i fjol. 

Enligt Fredrik Svedjetun ”kämpar många butiker för sin överlevnad just nu”. 

Det är möjligt att det finns mindre butiker som har det tufft, men när det gäller de kedjor där de flesta svenskar handlar sin mat lyser krisen med sin frånvaro.

Axfood, som äger Hemköp och Willys, ökade andra kvartalet i år sin försäljning med 12,6 procent och rörelseresultatet med 13,8 procent.

Marginalen, om man räknar bort engångskostnader, var 4,5 procent, en mycket hög siffra i internationell jämförelse.

Förre Ica-chefen Roland Fahlin försvarade sin före detta arbetsgivare i ett debattinlägg.

 
Matjättarna vill gärna jämföra sig med andra branscher och pekar då på sina förhållandevis låga marginaler.

Det är ett medvetet försök att blanda bort korten.

Två andra siffror säger betydligt mer.

Det ena är kassaflöde, som är summan av in – och utbetalningar och visar hur mycket pengar som de facto rinner in i ett företag när alla utgifter är betalda. 

Det är också ett viktigt mått på hur ett företag mår eftersom det inte är lika lätt att manipulera med bokföringstricks som vinst och marginal.

Axfoods kassaflöde från den löpande verksamheten var andra kvartalet 1,7 miljarder, en ökning med 44 procent. 

Ica ökade andra kvartalet sin försäljning med 9,4 procent och rörelseresultatet rensat för engångsposter  med 7,8 procent till 1,6 miljarder.

Kassaflödet från den löpande verksamheten var 4 miljarder, en ökning med 24 procent. 

Mitt i kampen för sin existens har alltså Ica och Axfood kunnat se hur pengarna forsat in.
 

Ett annat relevant nyckeltal vid jämförelser mellan branscher är vad ägarna får för ränta på sina satsade pengar. 

Axfoods avkastning på det egna kapitalet var hela 37 procent första halvåret 2023.

Ica har omstrukturerats efter sin sorti från börsen vilket försvårar jämförelser men avkastningen kan uppskattas till runt 25 procent under de senaste tolv månaderna.

För enskilda Ica-butiker handlar det om ännu högre lönsamhet. Ica Maxi butikerna i Nacka, Jönköping och Västerås hade alla en avkastning på sitt kapital på nära 100 procent under 2021.

Därmed utklassar matjättarna storbanker som Swedbank med 20 procent och Sveriges största industriföretag AB Volvo som nådde drygt 23 procent andra kvartalet.
 

Även denna jämförelse haltar dock en smula.

En helt grundläggande princip i finansvärlden är att avkastningen måste ställas i relation till risken i en verksamhet.  

Swedbank gjorde en förlust på över 10 miljarder krisåret 2009 och Volvo gick back 20 miljarder. 

Förlust är ett ord som Ica eller Axfood knappt kan stava till. Att sälja mat är definitionen av lågriskverksamhet. 

Sveriges stora matjättar, med undantag för kroniskt misskötta Coop, är veritabla sedelpressar. Låt ingen lura i er något annat. 

Medan matpriserna stigit med 25 procent på två år, har de genomsnittliga lönerna i Sverige stigit med runt 6 procent. 

Ica och Axfood har under denna tid visat att de är väldigt skickliga på att försvara sin lönsamhet. Även när deras kunder lider. 

Inget fel i det, så fungerar kapitalismen. 

Men bespara oss gärna krokodiltårarna. 

Följ ämnen i artikeln