”Finns ingen som kan bygga kärnkraft i Sverige”
Publicerad 2023-12-23
Regeringen är beredd att stoppa in pengar för att Sverige ska få ny kärnkraft.
Men vem ska bygga? I praktiken finns bara tre bolag att välja på och de har stora problem.
– Den svenska regeringen har fel. Det finns ingen som kan bygga kärnkraft i Sverige på decennier, säger analytikern Mycle Schneider.
Mycle Schneider koordinerar och publicerar varje år luntan World nuclear industry status report. I år är den över 500 sidor lång, med många staplar och diagram. Få har en lika ingående kunskap om branschen som tysken. Men hans belackare hävdar att han är emot kärnkraft.
Oavsett så pekar även kärnkraftsförespråkare på att det finns få bolag som bygger storskalig kärnkraft.
– Det stämmer att det bara finns en knapp handfull leverantörer att välja på när det gäller reaktorer som kan beställas i dag, säger kärnkraftsexperten Carl Berglöf hos intresseorganisationen Energiföretagen, som är för kärnkraft.
Urban Andersson, kärnkraftsexpert vid forskningsföretaget Energiforsk, är inne på samma linje.
– Det är en utmaning att bygga ny kärnkraft. Det finns inte så många bolag att välja på när det gäller att bygga storskaliga reaktorer, säger han.
Visserligen utvecklar flera bolag små modulära reaktorer, SMR, men den tekniken är ny och inte färdig än. När det gäller storskaligt finns fem bolag.
Fransmännen hårt skuldsatta
EDF
Det franska bolaget Electricité de France, EDF, marknadsför sin EPR-reaktor. Bolaget har byggt två i Kina, Taishan 1 och 2. Just nu håller bolaget på att bygga en i Frankrike, Flamanville 3, och två i Storbritannien, Hinkley Point C.
EPR är även den reaktortyp som franska Areva och tyska Siemens byggde i Finland.
De västliga projekten – i Finland, Frankrike och Storbritannien – har drabbats av skenande kostnader och förseningar. Areva gick i princip omkull och bolagets reaktordel togs över av EDF.
Samtidigt är EDF hårt skuldsatt, med en nettoskuld på drygt 700 miljarder kronor. Men franska staten står som garant, i och med att den tog över hela bolaget i somras.
Carl Berglöf vid Energiföretagen förklarar situationen så här:
– Det har ju tagit tid och varit ganska dyrt på alla de här ställena och då frågar man sig om det inte stämmer att det blir billigare om man bygger flera. Men alla länder har lite olika säkerhetskrav så leverantörerna måste anpassa design och byggande. Det blir ungefär som att bygga en helt ny reaktortyp varje gång.
”Sverige kan inte välja EDF”
Mycle Schneider ser ett större problem.
– EDF har sagt att de inte ska bygga några nya EPR av den första typen. Deras nya reaktor, EPR2, existerar inte, säger han.
Han fortsätter:
– Vad skulle EDF kunna bygga i Sverige? Även om den svenska regeringen betalar 100 procent av bygget finns det varken personal i landet eller inom EDF, så Sverige kan inte välja EDF, fortsätter han.
År 2008 hade EDF som ambition att ha tio EPR-projekt igång 2020, men så blev det inte.
EDF erbjöd sig för ett par månader sedan att bygga en EPR1200-reaktor i Tjeckien, där upphandling pågår. Ett bygge som ska vara klart för provkörning 2036. Prislappen är satt till nästan 70 miljarder kronor, exklusive inflation.
– Det är ett falskt erbjudande. EPR1200 existerar inte. Den har tre slingor medan den EPR som EDF har byggt har fyra slingor. Det här är en dramatisk förändring i design. Vi pratar decennier innan den kan bli verklighet, säger Mycle Schneider.
”Nukegate” drabbade amerikaner
Westinghouse
Amerikanska Westinghouse började bygga två reaktorer, av typen AP1000, i South Carolina och Georgia 2013.
Kostnaderna skenade för alla fyra och tidsramarna spräcktes. I South Carolina väntades kostnaderna öka från knappt 10 miljarder dollar till 25 miljarder. Men projektet avbröts 2017 då Westinghouse gick i konkurs.
– Projektet övergavs efter att beställarna hade spenderat 9 miljarder dollar och det lokala elbolaget hade höjt avgiften nio gånger. Nu betalar elkonsumenter för betong och stål som står ute i regnet, säger Mycle Schneider.
Skandalen, som kallas Nukegate, var ett faktum. Det rättsliga efterspelet innebar fängelsedomar och uppgörelser där de båda elbolagen betalade mer än 1 miljard dollar till kunder och aktieägare.
Vill bygga i Polen och Tjeckien
Efter konkursen köpte uranbolaget Cameco och investmentbolaget Brookfield asset management Westinghouse. Till skillnad från bygget i South Carolina fortsatte projektet i Georgia.
Den ena reaktorn blev klar i somras och den andra ska snart vara igång. Kostnaden beräknas bli 34 miljarder dollar, vilket motsvarar 345 miljarder kronor i dagens valutakurs.
– Det var första gången man byggde storskaligt i USA på decennier och liksom i Finland visade det sig inte vara så enkelt som man trodde, säger Carl Berglöf.
Men Westinghouse har tidigare byggt fyra AP1000-reaktorer i Kina.
– Där fick de stor hjälp av kineserna, säger Mycle Schneider.
Men 2019 bestämde Kina sig för att i stället bygga CAP1000, som är en kinesisk variant av AP1000 och är tänkt att vara billigare.
Westinghouse planerar att bygga tre AP1000 i Polen. Den första ska vara klar 2033. Bolaget har också erbjudit sin AP1000 till Tjeckien, där deadline alltså är 2036.
Mycle Schneider avfärdar dock båda tidsplanerna som ”nonsens”.
Sydkoreanernas kostnad hemlig
KHNP
Sydkoreanska Korea Hydro & Nuclear Power (KHNP) har endast byggt ett projekt utanför hemlandet, fyra reaktorer av typen APR1400 i Förenade Arabemiraten.
– Jag tror inte att Sverige skulle bygga under sådana säkerhetsvillkor, även om de hade pensionerade säkerhetsexperter från Sverige i Förenade Arabemiraten, säger Mycle Schneider.
Reaktorerna blev minst tre år försenade och vad den slutliga kostnaden blev har inte publicerats. Reaktorerna blev klara 2020, 2021 och 2022. Den fjärde ska snart starta.
– Det som är intressant är att den fjärde reaktorn byggdes med halva arbetskraften. Det säger en del om skalfördelarna, säger Carl Berglöf.
Men konstruktionstiden var ändå drygt åtta år per reaktor.
Brottas med skenande skuld
KHNP ska även bygga tre reaktorer i Polen.
Men KHNP:s ägare Kepco har en enorm skuld, på mer än 1 500 miljarder kronor, vilket är ungefär 1,5 gånger så mycket som Sveriges statsbudget. Bolagets aktiekurs har nästan halverats de senaste fem åren och ledningen kämpar för att stoppa den skenande skulden.
– Jag vet inte något bolag som kan överleva med den skuldnivån, säger Mycle Schneider.
Men den sydkoreanska staten äger drygt hälften av Kepco, så bolaget har statlig back-up.
Kineserna svartlistade av USA
CGN
Kinesiska China General Nuclear Power Group, CGN, äger en tredjedel av det brittiska projektet Hinkley Point C medan franska EDF äger resten.
Men Financial Times skrev nyligen att CGN inte betalar för de ökade byggkostnaderna. Och att den brittiska regeringen inte heller verkar vilja gå in med pengar.
Totalt väntas de två reaktorerna kosta mer än 430 miljarder kronor, nästan dubbelt så mycket som beräknat.
Tanken var att CGN även skulle finansiera två tredjedelar av ett planerat nytt brittiskt reaktorbygge, Sizewell C, och hela det brittiska nybygget Bradwell B.
Men USA har svartlistat bolaget, liksom ett annat statligt kinesiskt kärnkraftsföretag, China national nuclear corporation, CNNC.
– Storbritannien har slängt ut CGN. EDF har ingen partner för Sizewell C. EDF har försökt hitta någon som kan investera i åratal. Sizewell C är dött. EDF klarar inte att finansiera bygget självt, säger Mycle Schneider.
Dessutom har USA svartlistat det bolag som driver kärnkraftverket i Taishan. Ett bolag som byggaren, franska EDF, äger tillsammans med CGN.
– Min bedömning är att det inte är aktuellt för Sverige att köpa av kineserna, säger Carl Berglöf.
Ryssarna byggde på utsatt tid i Kina
Rosatom
Ryska Rosatom bygger också kärnkraft.
– De enda två reaktorer som byggdes på utsatt tid, och som har startats de senaste tre åren, var två i Kina som hade rysk design. Kan du se framför dig att Ryssland skulle bygga reaktorer i Sverige?, säger Mycle Schneider.
Inte heller Carl Berglöf tror att Sverige köper reaktorer av ett ryskt bolag.
Hård konkurrens om bolagen
Då återstår alltså tre möjliga leverantörer av storskalig kärnkraft för Sverige: EDF, Westinghouse och KHNP.
Samtidigt som få bolag kan bygga kärnkraft vill många länder göra just det.
Estland planerar 2 så kallade små modulära reaktorer, SMR. Polen vill bygga fler än 50 SMR och planerar mellan 6 och 9 konventionella reaktorer. Frankrike vill bygga mellan 6 och 14 konventionella reaktorer medan Tjeckien ska bygga 1. Storbritannien håller på att bygga 2 konventionella, Hinkley Point C, och har planerat för 2 till och sedan ytterligare 8. Kärnkraftsprojekt pågår också i Ungern, Bulgarien och Slovakien.
– De flesta av de här projekten är fantasier, säger Mycle Schneider.
Men Carl Berglöf är positiv.
– Det här är en ögonblicksbild av hur det ser ut nu. Samtidigt finns ett globalt intresse för att bygga ny kärnkraft, vilket brukar locka fram flera leverantörer, säger han.
Mycle Schneider hävdar dock att det är svårt att snabbt bygga upp kompetens och ta sig in i den tekniktunga sektorn.
Carl Berglöf är ändå hoppfull.
– Det är inte enkel uppgift att bygga ny kärnkraft i Sverige. Det kommer att bli svårt, men vi måste ha framtidstro och åtminstone försöka. De första reaktorerna vi bygger kommer förmodligen inte att bli särskilt billiga, men så lär man sig med tiden.