”De som donerar är änglar”

Vanessa fick ett nytt hjärta

GÖTEBORG. Tredje hjärtat pumpar i bröstet på Vanessa, 15.

Ett bleknat ärr i urringningen vittnar om den senaste transplantationen.

Hon är snart tillbaka med full kraft.

– Jag drömmer om att resa till USA, skriva böcker, starta eget företag, dansa streetdance, säger hon.

Två gånger har Vanessa räddats av hjärtan från okända donatorer.

– Änglar, jag kallar dem änglar, säger mamma Jasminka, 38.

Dottern var frisk som barn. Men något hände 2001, när familjen var på semester i Turkiet.

– Jag fick svårt att andas och när vi kom hem till Sverige så hade jag feber hela tiden, säger Vanessa.

Familjen sökte akut flera gånger i Uddevalla. Lung-inflammation? Astma?

– I ett år fick Vanessa astmabehandling, säger Jasminka.

Blev akut sjuk

Men ingen lyssnade på flickans hjärta med stetoskop förrän hon, åtta år gammal, blev akut dålig.

– Läkaren hörde något konstigt. De såg att det var något fel när de röntgade. Jag fick åka ambulans till sjukhuset i Trollhättan.

Där vågade de inte ta emot Vanessa. Hon fick fortsätta till Östra sjukhuset i Göteborg.

– Samma kväll gjorde de en ultraljudsundersökning. Och såg att jag hade hjärtsvikt, säger Vanessa.

Hjälpte inte

Men medicinerna hjälpte inte. Hon fick höra att enda chansen var transplantation.

– Jag blev mest glad att det fanns en utväg, säger Vanessa.

Hon är lång och slank, med ett imponerande svart hårsvall. I örsnibbarna dinglar stora, runda guldörhängen. Och bakom halsbanden, över bröstbenet, skymtar ett svagt rosa ärr.

Vanessa mådde bra i fyra år. Sen stötte kroppen bort det nya hjärtat. Hon sövdes ner och kopplades till en ecmo-maskin – samma teknik som räddat livet på de som blivit allvarligt sjuka i svininfluensan.

Tuff väg

Efter bara 17 dagar kom beskedet som föräldrarna Asim och Jasminka aldrig vågat hoppas på: Det fanns ett passande hjärta till Vanessa.

Dottern förstod när hon vaknade efter operationen.

– När jag tittade ner så såg jag det färska såret. Mamma sa att jag hade fått ett nytt hjärta igen. Då började jag gråta, säger Vanessa.

Hon visste att vägen tillbaka skulle bli tuff.

I dag är hon tillbaka i skolan. Hänger med kompisar. Alltid med en flaska handsprit i väskan för att hålla infektionerna borta.