Lag kan tvinga Sverige ta över fredspriset

Uppdaterad 2012-02-23 | Publicerad 2012-02-22

Bråk om hur Nobels testamente ska tolkas

En svensk lag kan tvinga Sverige att i framtiden ha sista ordet om Nobels fredpris - inte Norge.

Något den norska fredspriskommittén anser vore ett brott mot Alfred Nobels vilja.

– I testamentet står uttryckligen att priset ska delas ut av Norge, säger Geir Lundestad, sekreterare för norska nobelkommittén.

Senaste åren har en allt hätskare debatt rasat om vilka som får Nobels fredpris. Kritikerna hävdar att den norska nobelkommittén struntar i att tillämpa Alfred Nobels testamente när de delar ut priset.

I det kortfattade testamentet från 1885 står att en femtedel av priset ska gå till "de som under det föregående året gjort mest för mänskligheten".

Längre ner återkommer Nobel mer specifikt till vem som ska kunna få priset:

"... personen som gjort mest och arbetat bäst för att främja broderskap mellan nationer, för avskaffandet av stående arméer och för att främja och genomföra fredskongresser".

Mer vägledning än så har inte den norska nobelkommittén. Lika kortfattade är Nobels instruktioner för övriga priser.

Godkänna pristagare

Eftersom Nobelstiftelsen är svensk lyder den under svensk lag. Fram till 1996 fanns ingen lag som reglerade stiftelser. Enligt den nya lagen har styrelsen ett samlat ansvar för stiftelsen utdelning.

– Lagen kör helt över Nobels testamente, säger hovrättsrådet Henning Isoz som var med och utformade lagen. Styrelsen kan inte delegera sitt ansvar till olika kommittéer. Då riskerar de att bli skadeståndsskyldiga om någon för talan mot besluten.

Enklaste sättet att komma runt problemet vore att Nobelstiftelsens styrelse formellt godkände alla nobelprisen inklusive fredspriset innan de trädde i kraft. Alternativt säger; det här duger inte. Välj någon annan.

– Helt otänkbart, menar Geir Lundestad. Vilken kompetens har de för det?

Denna juridiska strid ska i ett första skede avgöras av länsstyrelsen i Stockholm men chansen är stor att processen går hela vägen upp till Högsta förvaltningsdomstolen.

Under tiden tänker den norska nobelkommittén inte ändra sina rutiner eller sätt att tolka Nobels testamente.

Inget dåligt samvete

– Vi har inget dåligt samvete, säger Geir Lundestad. Vi anser att vi på ett korrekt sätt tolkar Nobels intentioner i en modern tid. Fredskongresser var populära 1885 men finns nästan inte i dag. Men vi anser att det internationella diplomatiska arbetet är en modern motsvarighet. Och vad förbrödrar mer mellan nationer än arbetet med att stoppa klimatförändringarna?

Striden går garanterat vidare när 2012 års fredspristagare delas ut den 10 december.