Regeringskrisen – på 1 minut

Uppdaterad 2021-06-18 | Publicerad 2021-06-17

Inom loppet av några timmar var regeringskrisen ett faktum.

Redan på måndag ska riksdagen rösta för eller emot Stefan Löfven och hans regering. Röstar de emot måste regeringen avgå.

Här är bakgrunden till misstroendeförklaringen.

  • På måndag, den 21 juni, klockan 10.00, kommer en omröstning hållas i riksdagen om missförtroendeförklaringen mot statsminister Stefan Löfven och regeringen.
  • Bakgrunden är ett omdebatterat utredningsförslag, som ligger på regeringens bord, om att införa fri hyressättning på nyproducerade hyresrätter.
  • Vänsterpartiet vill stoppa förslaget. Partiledaren Nooshi Dadgostar förklarade på torsdagen att hon saknar förtroende för statsminister Stefan Löfven och att partiet tänkte söka stöd hos M och KD för att kunna yrka på misstroende emot regeringen.
  • För att kunna kräva en omröstning måste minst 35 av riksdagens ledamöter kräva en sådan, V har själva bara 27.
  • Det fick Sverigedemokraterna, som stödjer V i sakfrågan om hyresrätter och har 62 mandat i riksdagen, att lämna in ett yrkande om misstroende mot statsministern.
  • SD fick snabbt stöd av Kristdemokraterna. Tio minuter senare deklarerade även Moderaternas partiledare Ulf Kristersson att de kommer att rösta mot regeringen.
  • Tillsammans har SD, KD, M och V 181 mandat i riksdagen (av 349).
  • Vid en misstroendeomröstning måste minst hälften av riksdagens ledamöter, 175 personer, rösta emot en minister för att hen ska tvingas avgå. Detsamma gäller en regering.
  • Sedan 1980 har riksdagen röstat om elva misstroendeförklaringar. Ingen har varit framgångsrik om man med det menar att de som varit emot statsrådet eller regeringen röstat bort dem.
  • Att rösta bort en minister eller hela regeringen är ett av riksdagens skarpaste verktyg och regleras i en av grundlagarna, regeringsformen.
Stefan Löfven.