Soffliggarna främsta hotet mot Macron – och det finns två sorter
PARIS. Studenter som ockuperar sitt eget universitet i protest mot att de inte tycker sig ha något verkligt val när de ska rösta fram Frankrikes president på söndag. Och folk som inte bryr sig.
De aktiva och passiva soffliggarna är det största hotet mot en seger för favoriten Emmanuel Macron.
För Marine Le Pen lever hoppet trots allt.
Scenerna påminde om en mildare variant av 1968-rörelsen när hundratals studenter i förra veckan satte sig ner och blockerade ingången till det kända Sorbonne-universitetet i Paris och andra högskolor.
Även om det inte blivit några konfrontationer med polisen så är studenterna arga. Deras slagord är "varken Le Pen eller Macron".
Många unga väljare i Frankrike är besvikna och upprörda över att den avgörande valomgången i presidentvalet ännu en gång hålls mellan vad de anser vara en högerpolitiker och en från extremhögern.
De vill egentligen inte rösta på någon av dem men om de avstår är risken att de hjälper högernationalisten Marine Le Pen till makten. Hennes väljare är generellt mer motiverade att gå till vallokalen.
Presidentvalet 2017 var Emmanuel Macrons mantra en enad front för att blockera extremhögern i form av Marine Le Pen.
Inför söndagens val försöker han återupprepa detta budskap men den här gången biter det inte lika bra. Många väljare, framförallt de unga, är trötta på att rösta på en kandidat de inte gillar bara för att förhindra en annan kandidat som de ogillar ännu mer, från att komma till makten.
På pappret verkar Macrons seger högst trolig. Vissa opinionsmätningar ger honom till och med tvåsiffrigt försprång. Men under ytan bubblar missnöjet.
I den första valomgången samlade Le Pen och Macron tillsammans färre än hälften av väljarna i åldersgruppen 18-35 år. Detta trots att de totalt fick över 50 procent av rösterna.
Särskilt de unga vänsterväljarna tycker att varken Macron eller Le Pen tar de verkligt stora ödesfrågorna på allvar.
Ingen av dem har en klimatpolitik som gör att Frankrike när målen i Paris-avtalet. Utbildning och kvinnors rättigheter är andra frågor de tycker saknas.
I omvärlden är det rädslan för att EU-samarbetet ska kollapsa om Le Pen vinner som gör att många hoppas på Macron.
Normalt brukar valdeltagandet i franska presidentval gå upp mellan den första och andra valomgången. 2017 var första gången sedan 60-talet det gick ner och nu varnar opinionsinstituten för att minskningen kan bli ännu större den här gången.
Väljarna känner sig i dag extra missnöjda och arga, enligt mätningarna. Många säger att de tvingas välja mellan två onda ting.
I valspurten har både Le Pen och Macron försökt fånga in vänsterkandidaten Jean-Luc Melenchons 22 procent från den första valomgången.
Enligt mätningar gjorda den senaste veckan säger en dryg tredjedel att de tänker rösta på Macron på söndag. 16 procent tänker rösta på Le Pen. Hälften har inte bestämt sig, kommer att stanna hemma eller rösta blankt.
Så det finns fortfarande osäkra väljare att kämpa om.
Det finns ytterligare en soffliggarkategori att ta hänsyn till. De som tänker att Macron ändå vinner så det är inte nödvändigt att de släpar sig till vallokalen för att hindra Le Pen från att vinna.
Detta är kanske den största riskfaktorn för Macron.
Efter att ha följt delar av valrörelsen på plats i Frankrike kan jag konstatera att skillnaden i stämning är stor jämfört med 2017. Den gången var folk livrädda för att en högerextremist av Le Pens kaliber skulle komma till makten.
Få av de väljare jag pratat med i år som bär på samma rädsla eller skamkänsla. Le Pen med åren blivit normaliserad. I den här valrörelsen har hon presenterat en mjukare image. Det märktes inte minst i den enda debattduellen mellan de två kandidaterna i onsdags.
Le Pen pratade väldigt lite invandring och väldigt mycket plånboksfrågor. Hon framstod mer som en vanlig högerpolitiker än fanatisk högernationalist.
Därför blir det svårare för Macron att än en gång övertyga väljarna om att blockera extremhögern trots att de inte gillar honom.
Macron känner flåset i nacken på ett helt annat sätt än 2017 då han vann överlägset. Kanske var det därför han i valrörelsens slutspurt besökte Parisförorten St Denis i jakten på vänsterväljare och soffliggare. Macron varnar själv sina anhängare för att ta ut segern i förskott.
Ändå talar det mesta för att det blir Macron som avgår med segern. De senaste dagarna har han dragit ifrån i opinionsmätningarna. Ledningen är nu 57 procent mot 43.
Men vi som följde brexitomröstningen i Storbritannien och Trumps valseger i USA vet att opinionsmätningar kan ha fel.
Det är bara någon vecka sedan det såg helt jämt ut mellan Macron och Le Pen.