Kriget i Bosnien krävde 100 000 människoliv

helskärm

KRIGET: Kriget i Bosnien 1992–1995 var en avgörande pusselbit i federationen Jugoslaviens sönderfall.
Europa blundade länge för slakten och vill helst glömma kriget och dess efterspel.
Serber och kroater ville ha sina egna landområden. Muslimerna skulle jagas bort.
Med mord, hot, våldtäkter och genom att bränna deras hus körde serberna ut kroater och muslimer. De svarade med samma metoder mot den serbiska minoriteten i sina områden. Och mot varandra.
Enligt de senaste uppskattningarna dog runt 100 000 människor i kriget.
Omvärlden försökte förhandla fram ett stopp på dödandet men satte inte vapenmakt bakom orden förrän USA sensommaren 1995 började bomba bosnienserbiska städer.
 

MASSAKERN: Regionen Srebrenica, nära gränsen till Serbien, beboddes vid krigets början till tre fjärdedelar av muslimer. Angrepp från bosnienserbisk milis fick muslimerna att fly till staden Srebrenica. När den belägrades 1993 fick FN-generalen Philippe Morillon staden utropad till ”fredad zon” under skydd av 600 nederländska FN-soldater.
När bosnienserber till sist ryckte fram sommaren 1995 nekades FN-styrkan flygunderstöd. Den 11 juli 1995 intogs Srebrenica av bosnienserbiska styrkor ledda av överbefälhavaren Ratko Mladic. De skilde ut kvinnor och barn, varpå över 8 000 män och pojkar i vapenför ålder avrättades summariskt på flera platser runt staden. Massmordet är det värsta i Europa sedan andra världskriget.

helskärm

FREDEN: De tre sidorna gick till slut med på att förhandla direkt med varandra på en militärbas i Dayton, Ohio.
De satt inlåsta i tre veckor innan ett fredsavtal var klart den 21 november 1995. Avtalet skrevs under i Paris den 15 december 1995.
Landet är i praktiken fortfarande delat i tre delar. Ytterst fattas alla viktiga beslut av en av FN tillsatt så kallad högste representant. Den förste att ha jobbet var svensken Carl Bildt.
 

FLYKTINGARNA: Av de två miljoner bosnier som flydde under kriget har en miljon återvänt hem. Men bara en bråkdel ”på riktigt”. I stället har de sålt sina gamla hem och flyttat till områden där deras egna grupp dominerar. I nio av tio ”kantoner” är 90 procent av befolkningen från samma etniska grupp.
 

RÄTTEGÅNGARNA: Krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien inrättades av FN 1993. Tribunalen är en efterföljare till Nürnbergrättegången mot nazistledarna efter andra världskriget.
161 personer har hittills åtalats. Ratko Mladic och Radovan Karadzic är de viktigaste efter den förre jugoslaviske presidenten Slobodan Milosevic. Han dog av en hjärtinfarkt i häktet 2006.

Källor: Aftonbladet, TT