Ny ödesdag för Grekland
Även om EU säger ja till nödlån är det som att sätta plåster på ett stort, blödande sår
Grekland står inför ännu en ödesdag.
Godkänns inte nödlånen snart väntar konkurs.
Men även om Grekland får sina pengar är det som att sätta plåster på en blödande halspulsåder.
Eurozonens finansministrar möts i dag i Bryssel. Högst upp på agendan står ett godkännande av 130 miljarder euro i nödlån till Grekland. Egentligen skulle ett ja ha kommit redan förra veckan men då hade Grekland inte vidtagit alla de åtgärder EU krävt.
Nu har de grekiska politikerna visat sig tuffa mot EU inför hemmaopinionen och valet i april. EU har satt hårt mot hårt och begärt skriftliga garantier att nedskärningarna ska gälla även efter valet. Så nu verkar tiden mogen för att ta det beslut som alla vet kommer. EU kan inte hålla inne pengarna mycket längre för då går Grekland i konkurs.
Hela processen med att rädda Grekland har gått ut på en sak; att vinna tid. Tid för att hitta en mer permanent lösning och tid för att hindra att Grekland drar med sig andra svaga EU-länder som Portugal, Irland, Spanien och Italien i fallet.
Rekordstor
Med räddningspaketet som morot har EU lyckats få Grekland att besluta om en rad smärtsamma nedskärningar och ekonomiska reformer som ska anpassa den grekiska ekonomin till dagens bistra verklighet. Men räddningspaketet hjälper bara en bit på vägen i att minska Greklands rekordstora statsskuld på 160 procent av BNP.
Pengarna i det nya räddningspaketet ska sättas in på ett spärrat konto så att Grekland bara kan använda de 130 miljarderna för att betala räntor och avbetalningar på sina lån. En stor del av nödpengarna går mer andra ord till de franska, tyska och andra utländska banker som lånat pengar till Grekland.
Det kombineras med att långivarna går med på att skriva av en del av skulderna. Men även efter det kommer Grekland att ha en statsskuld som är 120-130 procent av BNP. Mer än dubbelt så mycket som EU tillåter. Den där permanenta lösningen verkar inte finnas.
Ond cirkel
Om ett antal månader måste Grekland ha mer nödlån annars hotar åter konkurs. Den onda cirkeln kommer att fortsätta under lång tid. Särskilt som alla nedskärningar förlamar den grekiska ekonomin som i år krymper för femte året i rad. Grekland kan inte bara spara. De måste få fart på tillväxten också.
Fler och fler experter tror att enda sättet för Grekland att ta sig ur krisen är att lämna euron. Får Grekland tillbaka sin egen valuta kan man devalvera och grekiska produkter blir åter konkurrenskraftiga utomlands.
Som chefen för Ifo, Tysklands mest ansedda ekonomiska tankesmedja, uttrycker det i en intervju med Der Spiegel.
– Grekerna skulle få ett eller två år av kaos. Men sedan skulle situationen snabbt stabiliseras. Efter ett kort oväder kan solen skina igen.
Kollaps
Genom att hålla fast i euron drar Grekland ut på plågan.
Ju längre tiden går desto fler EU-ledare signalerar att ett grekiskt utträde trots allt inte skulle vara nån katastrof. Marknaden har helt enkelt vant sig vid tanken. Valutaunionen behöver inte kollapsa bara för att Grekland lämnar.
I takt med att dessa tankar vinner gehör kommer en punkt längs vägen då EU inte längre in vill ge Grekland nödlån. När den tidpunkten är inne har Grekland inget annat val än att gå i konkurs.