Turkiet slår tillbaka mot Kristerssons utspel: ”Uppfyll åtagandena”

Uppdaterad 2023-01-12 | Publicerad 2023-01-11

Statsminister Ulf Kristersson hävdade att Turkiet ställt omöjliga Nato-krav på Sverige.

Nu slår Turkiet tillbaka – och menar att alla krav ryms inom ramen för avtalet.

– Det är nu Sveriges uppgift att uppfylla sina åtaganden, säger Ahmet Berat Conkar, vice ordförande i Turkiets Natodelegation.

Följ ämnen
Nato

Tonläget har förändrats från svenskt håll kring de pågående Natorförhandlingarna.

– De vill saker som vi inte kan och vill ge dem. Nu ligger beslutet hos Turkiet, sa statsminister Ulf Kristersson i söndags, i ett oväntat utspel om Turkiets krav på Sverige för att godkänna en svensk Natoansökan.

Nu svarar Turkiet på Kristerssons utspel.

– Turkiet har krävt saker som är i linje med det multilaterala avtalet med Sverige och Finland. Det är nu Sveriges och Finlands uppgift att uppfylla sina åtaganden, skriver Ahmet Berat Conkar, toppnamn i president Recep Erdogans Rättvise- och utvecklingspartiet, AKP.

Ahmet Berat Conkar, toppnamn i president Recep Erdogans Rättvise- och utvecklingspartiet, AKP.

Presidentens rådgivare

Ahmet Berat Conkar har varit presidentens rådgivare i såväl ekonomiska som utrikespolitiska frågor, och mellan 2017 och 2021 var han ordförande i Turkiets Natodelegation, där han sedan i 2021 varit vice ordförande.

Han uppger i ett skriftligt svar till Aftonbladet att man i Turkiet ännu inte bestämt huruvida Sveriges ansökan kommer godkännas eller inte.

– För att parlamentet ska godkänna Sveriges medlemskap måste alla villkor som överenskommits mellan våra regeringar genomföras. Vi kan inte förhandla om vår nationella säkerhet, som är hotad av terroristorganisationerna Fetö och PKK/YPG, skriver Ahmet Berat Conkar.

Statsminister Ulf Kristersson (M) uttalade sig om Natofrågan på rikskonferensen Folk och Försvar.

Stort antal utlämningar

Samtliga Natoländer förutom Turkiet och Ungern har redan ratificerat Sveriges och Finlands ansökan, men för att bli fullvärdiga Natomedlemmar krävs ett parlamentsbeslut i vart och ett av medlemsländerna.

En stötesten mellan Sverige och Turkiet har varit den svenska inställningen till det kurdiska arbetarpartiet PKK. Turkiet har begärt ett stort antal utlämningar av personer man i Turkiet menar har samröre med PKK, men även personer man kopplar till Gülenrörelsen, i Turkiet kallad ”Fetö”.

”All verksamhet bör förhindras”

En skiljelinje är också synen på den kurdiska militära grenen YPG, som tillsammans med Natostyrkor bekämpande och besegrade Islamiska staten. I Turkiet klassas YPG som en terrororganisation, men EU håller inte med. Däremot har utrikesminister Tobias Billström tagit avstånd från YPG, och frångått den förra regeringens linje.

– All verksamhet som PKK/YPG och Fetö genomför i Sverige bör förhindras. Det kommer också att utgöra ett gott exempel för andra Natomedlemmar i vår gemensamma kamp mot terrorism.  Turkiet övervakar mycket noggrant hur Sverige och Finland agerar då ett Natomedlemskap kräver uppriktig solidaritet kring att garantera varandras säkerhet, skriver Ahmet Berat Conkar.

Aftonbladet har sökt statsminister Ulf Kristersson för en kommentar om det turkiska svaret.

Statsminister Ulf Kristersson (M) och Turkiets president Erdogan håller en gemensam pressträff efter förhandlingar om Sveriges inträde i Nato i november.