Massmördaren passar in i nytt terrormönster
Inhemska islamister är ofta andra generationens invandrare – nu även i USA
Normalt brukar USA sätta trender som sprider sig till Europa.
Massmördaren Omar Mateen är ett exempel på motsatsen.
Fenomenet med andra generationens invandrare som radikaliseras har länge varit ett terrorhot i Europa – nu har det blivit det även i USA.
Hur blev så?
När en grupp tillsynes välanpassade unga män födda i England sprängde sig själva i luften på Londons tunnelbana i juli 2005 var det en chock för många. Hur kunde ungdomar som växt upp med frihet, demokrati och under förhållandevis goda materiella omständigheter plötsligt vända sig mot samhället och förvandlas till livsfarliga terrorister?
Den gången, och vid många andra tillfällen, lyftes USA fram som det goda exemplet. Sånt skulle aldrig hända i USA, sades det. I Amerika är muslimerna välintegrerade, särskilt jämfört med Europa. De bor inte i getton i trista förorter. De är inte fattigare än andra. Inte ens efter terrordåden den 11 september 2001 fanns det några tecken på att muslimer uppvuxna i USA radikaliserades.
Långsamt börjar det nu gå upp för många att den sanningen inte längre gäller. Fienden finns numera på hemmaplan.
Väckarklocka
En första väckarklocka kom 2009 när majoren Nidal Hassan sköt ihjäl 13 personer på en armébas i Texas där han jobbade som psykiater. Han var född i USA av palestinska föräldrar.
Dådet var en chock men sattes snabbt upp på kontot ”ensam galning”.
Många försöker nu göra samma sak med Omar Mateen. Man trycker på att han misshandlat sin förra fru och det faktum att han trohetsed till IS inte verkade helt övertygande.
Så kan det naturligtvis vara. Hittills vet vi för lite för att komma med tvärsäkra uttalanden.
Men det går inte att blunda för att Mateen passar in i ett mönster som vi länge sett i Europa och som nu verkar ha nått USA.
Mateen är född i New York av afghanska föräldrar – en andra generationens invandrare. Ett faktum som förenar många som genomfört terrordåd med islamistiska förtecken i Europa och nu även i USA. De senaste tio åren är det få terrordåd i väst som utförts av första generationens invandrare. Det är bland deras barn krutdurkarna finns.
Dubbelliv
Förklaringarna till detta varierar. En del hävdar att kulturkrocken gör dem sårbara: de växer upp med värderingar från sina föräldrars muslimska hemländer men i en värld där andra normer gäller.
Omar Mateens bekanta berättar att det inte var ovanligt att han drack alkohol – samtidigt som han regelbundet besökte sin moské och två gånger reste till Saudiarabien på pilgrimsfärd.
Han levde ett slags dubbelliv.
Andra menar att det i Europa ofta handlar om en känsla av utanförskap, att inte höra till. Känslan förstärks av arbetslöshet och hopplöshet i nedgångna förorter.
Exemplen från USA visar att radikaliseringen kan ske även om dessa faktorer inte existerar. Frågan är med andra ord mycket mer komplex.
När kommer nästa dåd?
I motsats till skolskjutningarna är det mycket få av de jihadistiskt motiverade terroristerna som visar prov på psykisk sjukdom. De är ofta sökande och sårbara men inte galna i klinisk bemärkelse.
Snarare drivs de av en politisk ideologi som rättfärdigar och till och med hyllar deras brutala mördande. Islamiska staten och andra liknande grupper är uppenbarligen skickliga på att identifiera individer som är mogna för att radikaliseras. Sociala medier har gjort det enklare.
Det faktum att Omar Mateen såvitt vi vet agerade helt på egen hand, utan att tillhöra något terrornätverk, ses av många med en viss lättnad. Ett bevis på att det inte finns några terrorceller i USA av den typ som genomförde massakrerna i Paris i november 2015 och Bryssel i år.
Då glömmer man att Mateen på egen hand lyckades döda fler än två grupper av terrorister i Bryssel den 22 mars i år.
Mateen är en del av ett nytt mönster som borde väcka stor oro i USA. Hur många fler som han finns det? När kommer nästa dåd? Det är en fråga om när och inte om.
Lättheten att få tag på kraftfulla vapen gör att USA kan bli ännu mer utsatt än Europa redan är.
Det behövs inte många fler dåd liknande Orlando och San Bernardino i december förra året för att amerikaner ska kräva kraftfulla åtgärder i linje med vad presidentkandidaten Donald Trump lovar genomföra.