Nato-debatt att vänta på försvarskonferens
Publicerad 2015-01-11
Hoten utifrån gör att allt fler vill att Sverige ska gå med i Nato.
Men ett medlemskap skulle kunna få stora konsekvenser – för hela Europa, varnar militärforskaren Markus Molin.
– Ryssland skulle kunna använda det som en symbol för förändrad maktbalans, säger han.
I dag drar försvarskonferensen "Folk och försvar" i Sälen i gång. Under tre dagar framåt ska det svenska försvaret, kampen mot terrorn och ett ökande hot från omvärlden diskuteras av politiker och experter.
Terrordåden i Paris väntas sätta stort avtryck på konferensen.
Statsminister Stefan Löfven (S) skulle ha hållit inledningstalet på "Folk och försvar" men eftersom han i dag deltar i en minnesceremoni i Paris blir det utrikesminister Margot Wallström som äntrar scenen i hans ställe.
Sverige i Nato
Men det är inte bara terrorn som väntas leda till många diskussioner i Sälen. Stort utrymme tros också frågan om vilken roll Sverige ska ha i Nato få.
Den upptrappande osäkerheten i närområdet, bland annat i frågan om den ryska upptrappningen, tillsammans med upprepade flygkränkningar över svenskt luftrum och ubåtsjakt i Stockholms skärgård förra året har fått allt fler svenskar att vilja å med i Nato, enligt en rad opinionsundersökningar.
På fredagen visade DN/Ipsos att en tredjedel, 33 procent, nu är för ett medlemskap, vilket är en fördubbling på 20 år. Samma undersökning visade också att det senaste årets händelser gjort svenskarna allt mer positiva till att satsa mer pengar på försvaret.
Politiskt splittrar frågan partierna. Mest positivt till ett svenskt Natomedlemskap är sedan länge Folkpartiet, som inför valet i höstas drev frågan om att Sverige borde ansöka om medlemskap redan under denna mandatperiod. Men även M ger nu tummen upp medan KD och C först vill utreda frågan ordentligt. Övriga partier säger ännu så länge nej till Natomedlemskap.
Höjer varningens finger
Experter som Aftonbladet talat med vill dock höja varningsflagg för att frågan är svår och kan få stora konsekvenser. Ett medlemskap skulle inte automatiskt ge Sverige ett ökat skydd, menar militärforskaren Markus Molin på Försvarshögskolan. Han anser att följderna skulle kunna bli mycket negativa då Ryssland stängs in mellan Natoländer.
Bland annat ser han en risk för att Ryssland skulle lägga beslag på mark för att bilda en korridor till den ryska enklaven Kaliningrad, mellan Litauen och Polen.
– Om Sverige går med i Nato eller inte är för Putin helt irrelevant. För honom är vi redan med. Men jag är orolig för att han skulle kunna använda Natomedlemskapet som symbol för att maktbalansen ändrats mot Baltikum. Det skulle kunna spä på problemen i Europa, säger Molin.
Enligt militärforskaren är det därför en bättre lösning för Sverige att liera sig med Finland, som liksom Sverige står utanför Nato. Detta skulle inte uppfattas som ett hot mot Ryssland och samtidigt dämpa argumentet om ändrad maktbalans.
– Den här typen av resonemang hoppas jag man kommer att föra i Sälen. Jag tror inte man inser konsekvenserna av ett Natomedlemskap för omvärlden. Att gå in i en allians handlar inte bara att kompensera för försvarsförmågeunderskott utan också att ta hänsyn till följderna, säger Molin.
Svenskfinsk allians
Tidigare har det också föreslagits att Sverige och Finland skulle kunna ansöka om Natomedlemskap tillsammans. Något som bland annat den finske statsministern Alexander Stubb öppnat för. Från svenskt håll har man dock tonat ned detta. Statsminister Stefan Löfven (S) slog i sin regeringsförklaring fast att Sverige fortsatt ska vara alliansfritt, men inställt på att samarbeta med andra länder.
Under "Folk och försvar" kommer dock Sverige och Finland att bilda union – på scenen.
Utrikesminister Margot Wallström (S) ska svara på frågor om utrikespolitiken och säkerhetsläget tillsammans med sin finske motsvarighet, Erkki Tuomioja.
Även försvarets resurser väntas bli en diskussionsfråga under konferensen i Sälen. ÖB Sverker Göranson och Försvarsmakten har i december i år slagit fast att ytterligare resurser kommer att behövas framöver, om man ska kunna leva upp till de ambitioner som sätts upp i Försvarsberedningen.
En av försvarsexperterna som Aftonbladet talat med håller med om den bilden.
– Den stora skillnaden mellan de politiska målsättningarna och resurserna man sätter till är en av de stora utmaningarna för försvaret. Det behövs mer pengar och tidigare, säger källan.