De närmaste dagarna kan bli avgörande
VÄSTERÅS. Pressen ökar på Stefan Löfven.
Alliansen kräver att statsministern uppträder med respekt för dem. Annars är de beredda att sätta käppar i hjulet för honom så snart det går.
Förtroendeklyftan mellan höger och vänster i svensk politik är i det närmaste bottenlös. Sedan Decemberöverenskommelsen, DÖ, föll på KD-tinget i fredags misstror regeringen med Stefan Löfven i spetsen Alliansen. Medan de sedan länge inte litar på regeringen.
Så kan det inte fortsätta och därför snabbinkallade Löfven till en presskonferens sent i dag i regeringskansliet Rosenbad. Det hör inte till vanligheterna en lördag.
Nästa akt i dramat spelas redan på söndagen. Då möts riksdagens partiledare för första gången sedan i juni i SVT:s Agenda.
Sedan dess har mycket ställts på kant i den svenska debatten. Flyktingkrisen är en av dem, den var allvarlig redan i våras men har blivit betydlig värre.
Dessutom har den överenskommelse som skulle garantera att landet gick att regera till valdagen 2022 fallit ihop som ett korthus efter det överraskande beslutet i fredags på KD-stämman här i Västerås.
Båda frågorna kommer att vara givna ämnen i den knappa två timmar långa SVT-debatten, den första för både Ebba Bush Thor (KD) och Anders W Jonsson (C) som hoppar in för Annie Lööf under hennes föräldraledighet.
Mest spännande, och avgörande för framtiden, blir att se hur statsminister Stefan Löfven väljer att behandla de borgerliga partierna. Det kan avgöra debattklimatet under flera år. Någorlunda lugn och ro eller ständiga kriser?
Många allianssympatisörer tycker att Löfven hade ett tveeggat budskap i sin första regeringsförklaring när han sa att regeringen skulle vara ”en samarbetsregering för hela Sverige”. Samtidigt utmålade han läget som mycket dystert, det vill säga sa att Alliansen hade gjort ett mycket dåligt jobb när de ledde landet.
Man kan tycka att det är överkänsligt, men det var så allianssympatisörer uppfattade det. Det ledde i sin tur att Decemberöverenskommelsen, DÖ, för många blev en mycket märklig skapelse. De innebar ju att Alliansen hjälpte den regering som tyckte att allt de gjort var fel att sitta kvar vid makten.
Den falangen är nu nöjd över att DÖ förpassats till soptippen av KD:s pågående riksting. Och väntar på att få höra hur Stefan Löfven väljer att hantera situationen.
När DÖ kraschade valde Löfven och Socialdemokraterna först konfrontationens väg. Han sa att ett parti som bygger på kristna värderingar måste stå vid sitt ord. Och han tyckte det var upprörande att borgerliga partierna ansåg att julpakten fallit sedan KD-ombuden röstat ner den.
Men på presskonferensen under lördagen sträckte han ut handen igen och betonade gång efter annan att regeringen gärna samarbetar. Och att det kan betyda annat än att partiledare träffas (exempelvis uppgörelser i riksdagen, men just det nämnde Löfven inte).
Det är ett försiktigt, och i sammanhanget ansvarsfullt, vägval. Alliansen och Sverigedemokraterna kan, utan inbördes samordning, orsaka parlamentariskt kaos redan i vår om de vill. Det förutsätter att allianspartierna överger sina gamla planer på att lägga ett gemensamt budgetförslag först hösten 2017 och i stället gör det redan i vår.
Men testballongerna lyfte snabbt även från ett flertal borgerliga startfält. Flera meddelade att de, i likhet med Löfven, var villiga att samtala om olika politiska sakfrågor. Busch Thor (KD) nämnde exempelvis flykting- och migrationspolitiken.
Väljer Stefan Löfven att fortsätta sträcka ut handen redan i kväll? Det kan avgöra att politiken präglas av någorlunda lugn och ro under de närmaste åren.
Fortsätter han däremot med att anklaga Alliansen för att vara opålitliga kontraktsbrytare kan effekten bli den rakt motsatta. Att de inom Alliansen som vill sätta så många käppar som möjligt för regeringshjulet blir tongivande.
De närmaste dagarna, med en partiledardebatt på söndagskvällen i tv, en duell i radio och en partiledardebatt på onsdag i riksdagen, kan bli avgörande. Samförstånd eller inbördeskrig?