Vilka är SD när de inte är SD?
Nu måste den första glädjen över att ha blivit insläppta i värmen har lagt sig för Sverigedemokraterna.
Inför valrörelsen sista veckor kämpar partiet istället med att försöka övertyga väljarna om att de fortfarande är det missnöjesparti de alltid varit. Det går sådär.
Det börjar se svettigt ut för Sverigedemokraterna i valrörelsen.
Under våren har Sverigedemokraterna hamnat i skymundan. Det har handlat om kriget i Ukraina och Nato. Samtidigt har partiet jobbat stenhårt med att bli en trovärdig samarbetspartner till en möjlig borgerlig regering. Det vill säga slipa ner kanterna och hålla med M och KD i deras politik.
Det nya SD vill gå med i Nato, de har omorganiserat hela sin riksdagsorganisation och Åkesson håller sig från att kritisera sin statsministerkandidat Ulf Kristersson i debatterna. Samtidigt har opinionen haltat.
Partiet som vant sig vid stora valframgångar halkar nu runt kring sitt förra valresultat. För att inte göra sig själva allt för beskvikna säger Åkesson sig vara nöjd om partiet får ungefär samma valresultat som förra gången, runt 18 procent. Det kommer de självklart inte vara.
Från opposition till position
Att kanalisera väljarnas missnöje har varit partiets främsta styrka, men i jakten på makt har partiet fått lämna sin ständiga opposition för att bli en i laget.
Åkesson vet också att det är här partiet har sin styrka, men balansgången mellan det nya och det gamla SD är svår. I sitt sommartal återanvände Jimmie Åkesson till en SD-klassiker - det var sjuklövern som förstört Sverige. Omedelbart fick han svara på frågor om han också menade att M och KD varit med och förstört landet.
Det nya SD vann och Åkesson försökte nyansera det med att Moderaterna kommit till många insikter sen Reinfeldts tid. Det är en ny tid för Åkesson.
Nåt för kärnväljarna
I veckan påbörjade Jimmie Åkesson sin valturné med något partiet kallar ”folkfest” på Medborgarplatsen i Stockholm. Det presenteras SD:s politiska budskap till dansbandstoner. Tonläget är högt och retoriken hård.
Nästa vecka ska partiets partisekreterare Richard Jomshof ut på torgmötesturné för att prata under rubriken ”hotet från islam och islamismen”. En turné som måste göra en och annan moderat nervös. Under våren hamnade Jomshof i blåsväder efter att ha kallat islam för en avskyvärd religion. Något en missnöjd Kristersson fick kommentera.
Att göra sina kärnväljare nöjda och samtidigt inte reta upp samarbetspartierna, kommer bli en balansgång för Sverigedemokraterna under valrörelsens sista veckor.
SD behöver få väljarna att känna att partiet inte är en del av det etablissemang de så gärna vill vara med i.