Lars Lerin är ett unikum
Terrordåd i Indien, en uttråkad gorilla i Budapest och återfall i Marocko.
Lars Lerin, vinterpratare och konstnär, tar oss med på en resa genom världen och själen.
Med fabriksarbetaren Axel pratar vår berättare filosofi som tonåring. Lars Lerin, sedan många år ansedd vara nordens bästa akvarellmålare, tecknade vulkanutbrott och längtade bort från 60-talets fyrkantiga folkhem.
Många år senare reser han ännu rastlöst på jakt efter ro. I Indien dyker pilgrimer i floden, en halvbränd fot flyter förbi, korna är gudomliga, heliga män kladdar med lera och tempelklockorna ringer för kärlek och död.
En bomb detonerar i centrum, sex människor dödas och många har skadats. Ännu ett terrordåd.
Lerin går på blind date i Iran med en persisk hjärnkirurg. Guiden avråder från sex då det är dödsstraff på utomäktenskapliga förbindelser. Och läkaren visar sig vara fel typ. Kanske lika bra.
Ett zoo, förklarar berättaren, säger någonting om hur det står till med demokrati och empati i ett land. Därför besöker han djurparker runt om i världen. I Budapest för några år sedan satt en uttråkad gorilla i sin bur och krokodilen såg bedrövad ut.
Han lämnar det outtalat, men Ungerns politiska utveckling är ju inget att glädjas över.
Vad är det Lerin försöker säga oss? Kanske att människan är hopplös, men att världen är fantastisk. Frågan är vart vi ska ta vägen mer vår skröplighet och alla våra brister.
Livet i supersonictempo. Efter fyra års nykterhet tar sig målaren ett återfall i Marocko. Det blev för tungt att gå omkring och vara gudomlig. Men det ordnar sig. Numera tar han en dag i taget.
Det är fjärde gången denne man är vinter- eller sommarvärd. Så sent som i januari i år var det senaste gästspelet. Det må låta som att Sveriges Radios fantasi börjar tryta. En människa har inte hur många berättelser som helst i sig, men Lars Lerin klarar det.
Så är han också ett unikum.