Åtskild idrott lika givet som skilda omklädningsrum
Frankrike är inte alltid och i alla sammanhang en given förebild för andra länder. Jag är kanske inte den förste att medge det. Men nu gör jag det. Mellan hårt sammanpressade tänder.
Vissa franska borgmästares förbud mot klädsim gör varje annan hållning omöjlig. I min franska ungdom patrullerade uniformerad polis eller militärpolis Medelhavets alla stränder för att övervaka kvinnors badklädsel. På ett sätt var det begripligt. Det gällde att upprätthålla god kristen ordning och moral eftersom alltför lite kläder kunde föra tanken till synd och därmed vilseföra unga män. Det var då det.
Men dagens polisiära insatser på badstränderna är mer ideologiskt oklara. Det anstötliga med burkini, eller för den delen våtdräkt, kan knappast vara att sådan utstyrsel skulle förleda oss till syndiga tankar. Det handlar i stället om skäl som dessvärre är lika självklara som omöjliga att öppet motivera: att trakassera den muslimska minoriteten.
Och så korkade skulle vi väl inte kunna vara i Sverige?
Åjo. Ty när det visade sig att en muslimsk privatskola tillämpade åtskild gymnastikundervisning för pojkar och flickor exploderade en svensk dumhet av närmast fransk typ. Fram till mikrofonerna rusade den olyckan Fridolin och krävde i demokratins namn omedelbar återgång till gemensam gympa.
Fridolin tycktes anse att åtskild gympa hotade jämställdheten. Däri har han självklart fel. Åtskild gymnastik och idrott i skolan är en fråga om rättvisa och jämlikhet, lika självklar som att pojkar och flickor har åtskilda omklädningsrum, något som inte ens Fridolin kan vara emot.
Idén att det skulle vara demokratiskt att tvinga flickor att spela fotboll med pojkar är relativt modern och främmande för de flesta av oss nu levande svenskar som har vuxit upp i ett system som tog hänsyn till våra olika förutsättningar. Gemensamhetsgympa missgynnar flickor och befordrar flickornas skolk för att slippa förödmjukas. Det är alltså till och med ohälsosamt.
Läs den kända fotbollsexperten Johanna Frändéns kolumn här i Aftonbladet (2 september) så ser ni vad Fridolins föreställningar om jämställdhet och gemensam gympa är värda.
Det system som de flesta av oss har levt med, och som Johanna Frändén förespråkar, motiverades inte av någon islamistiskt kvinnoförtryckande ideologi. Det handlade bara om att erbjuda lika rätt för flickor och pojkar. Till skillnad från det nya, destruktiva systemet.
Desto mer komiskt blir Fridolins kraftfulla utspel till försvar för ojämlik gympa eftersom han vill tillåta religiösa privatskolor och religiös utstyrsel inom skolsystemet. Att flickors idrottsintresse inte premieras när de är klädda som kåldolmar med huckle på huvudet borde till och med Fridolin begripa.
Men det är ju värre än så. Vi har nu fått fram 62 religiösa privatskolor i Sverige. Där går 8 051 elever, och fler lär det bli. Det är ett rent sabotage mot idén och lagen om en demokratisk, icke-religiös skola. De mest förfärliga religiösa sekter tillåts härja fritt bland barnen.
Det finns skäl till att vi i Sverige avskaffade den av religion dominerade skolan. I min generation läste vi mer kristendom än engelska i skolan, varje skoldag började med obligatorisk morgonbön och predikan, det var förfärligt, det hör äldre tider till. Och nu tillåter Fridolin en bakväg åter till det systemet via privatisering.
Bland få ting, som dessa religiösa skolor gör rätt, hör åtskillnaden mellan pojkar och flickor i gymnastik och idrott. Och där, men endast där, vill Fridolin gripa in.
I tävlingen mellan franska och svenska politiker om att vara mest korkad i religiösa frågor står det väl ungefär oavgjort för närvarande. Frankrike kan ta ledningen i nästa presidentval då burkinifrågan blir stor, det har Nicolas Sarkozy lovat. Men i Frankrike har man åtminstone haft förstånd att avskaffa alla former av religiös maskerad i skolan.
I Sverige tycks många förväxla vuxna kvinnors rätt att klä sig efter eget skön med tvånget för vissa skolbarn att klä sig som kåldolmar med huckle. Men här finns ju chansen för Fridolin att visa framfötterna. Det vore feministiskt och demokratiskt att efterlikna Frankrike just här.
Men det är nog för mycket att hoppas på. Fridolinarna vågar inte. De föredrar att överlämna sådana reformförslag till Sverigedemokraterna, som har andra än demokratiska motiv. Nämligen samma motiv som vissa franska borgmästare som vill förbjuda klädsim.
Tävlingen i politisk idioti mellan Frankrike och Sverige rasar vidare.
För övrigt anser jag ...
… den dramatiska minskningen av bilbränder i våra förorter under de senaste tre åren bara kan förklaras med den ökade invandringen eftersom all brottslighet hänger samman med invandring.
… den förnyade argumentationen för svenskt Natomedlemskap i borgerlig press fortfarande lider av samma svaghet. Ideligen upprepar de att Ryssland skulle kunna besegra Sverige militärt. Det är sant. Men de svarar fortfarande inte på den avgörande frågan: Varför skulle Ryssland starta krig mot Sverige? Eller Gotland?