Både Löfven och Merkel vinner på att träffas
Både Angela Merkel och Stefan Löfven tjänar på att träffas.
Förbundskanslern för att hon behöver allierade.
Statsministern för att han får sola sig i glansen av EU:s mest handlingskraftiga regeringschef.
Mötet i Berlin mellan Stefan Löfven och Angela Merkel varade i 45 minuter och under tiden åt de lunch. Den knappa tiden och dubbla dagordningen, mat och prat, indikerar vilken vikt den tyska kanslern fäster vid träffen med den svenska statsministern.
Men den behöver för den skull inte vara betydelselös. Både Merkel och Löfven kan betraktas som vinnare.
Stefan Löfven får en fjäder i hatten av att träffa Europas enda politiska superstar. Och dessutom diskutera ett ämne där regeringen varit förvånansvärt tystlåten under lång tid, flyktingkrisen. Där behöver Löfven den draghjälp han kan få - och det fick han av Merkel.
Angela Merkel har å sin sida behov av att visa att hon har många allierade som tycker att flyktingkatastrofen ska hanteras på samma sätt som hon tycker. För det finns högljudda motståndare som måste brottas ner för att Merkel ska nå dit hon vill.
På måndag hålls ett krismöte i Bryssel. Inrikesministrarna, från Sverige deltar migrationsminister Morgon Johansson (S), om flyktingsituationen. Det ryktas om ett extra toppmöte för stats- och regeringscheferna senare samma dag.
I morgon håller EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker sitt årliga ”state of the union”-tal i parlamentet. Han väntas komma med nya förslag om hur EU ska hantera flyktingvågen.
Tusentals människor korsar för närvarande EU:s gränser varje dag på flykt undan förödande krig. De flesta kommer först till Italien, Grekland eller Cypern. Bara till Tyskland väntas 800 000 asylsökande i år, till Sverige omkring 90 000.
Men mötena och talen till trots, i praktiken är EU:s majoritetsposition redan klar. Den kom Angela Merkel och den franske presidenten François Hollande överens om redan i slutet av augusti.
Det Stefan Löfven gjorde under mötet med den tyska kanslern var att ansluta sig till den fransk-tyska linjen. Det var det som var meningen med träffen.
Merkel, som är hjärnan bakom planen, och Hollande vill i korthet att EU skaffar sig ett enhetligt system för rätten till asyl.
De vill också ha en lista över så kallade ”säkra länder” dit människor kan skickas tillbaka efter en mer summarisk prövning än andra asylsökande. Det gäller framför allt östra Balkan.
De vill också ha ett system för att kvotera asylsökande så att vissa länder inte tvingas ta större ansvar än andra. Ett sådant system har diskuterats tidigare. Men då lyckades EU-länderna inte komma överens.
Fyra länder är högröstat emot de idéer som Merkel, Hollande och Löfven nu står bakom. Tjeckien, Slovakien, Ungern och Polen vill absolut inte att EU ska bestämma hur många flyktingar de ska ta emot.
Polens premiärminister Ewa Kopacz säger exempelvis att hon gärna hjälper krigsflyktingar. Men inte dem som bara vill ha ett bättre liv.
Hennes ungerske kollega är ännu tydigare. I förra veckan vädjade Viktor Orbán till flyktingarna och sade:
– Snälla, kom inte hit.
Han har dock lovat att soldater inte kommer att skjuta ihjäl flyktingar som försöker ta sig förbi det 17 mil långa stängsel som Ungern uppfört längs gränsen mot Serbien. En varmhjärtad man med andra ord.