Sist ”Mein kampf” låg på listorna var på 1930-talet
Vad du läser för böcker har förmodligen aldrig sagt så lite om dig som i dag.
Det kan man konstatera efter att hatpropagandan ”Mein Kampf” plötsligt seglat upp som en bästsäljare på de internationella nätbokhandlarnas topplistor.
Adolf Hitlers nazistmanifest ska vara genomvidrigt på alla sätt, avskyvärt, galet, snurrigt - och monumentalt tråkigt, enligt dem som läst. Jag har inte gjort det. Livet är mig lite för värdefullt för att jag ska slösa bort dyrbara timmar på över 700 sidor grovt antisemitiskt mumbojumbo.
Därför är jag skeptisk till dem som förklarar denna skitboks hajp på exempelvis Amazons topplista över politiska e-böcker 2013, med att det trots allt är ”intressant” att sätta sig in i Hitlers tankar. Vilket strunt.
Som om det skulle finnas oupptäckta lager här, nyanser mellan raderna som man måste närstudera själv för att komma till insikten om att nazismen var det mest människovidriga som någonsin uppfunnits. Krafterna bakom Hitlers maktövertagande handlade dessutom knappast om att folk fick hans självbiografi i sin hand.
Och om man borde läsa den för att verkligen förstå vidden av Förintelsen, innebär det då att ”Mein Kampf” borde vara obligatorisk i läroplanen?
Förlagen bakom de nya e-boksversionerna som släppts de senaste åren är övertygade om att köparna främst är forskare och historiker. Amerikanska Elite Minds Inc prånglar allt från billiga digitala sjukronorsversioner till ”Official nazi edition”, samt ”Mein Kampf” som ljudbok och designad presentutgåva.
”Akademiskt intresse för ämnet” är enligt förlagets vd förklaringen till e-bok-boomen.
Men många, inte minst judiska organisationer är oroade. Sist ”Mein Kampf” låg på bestsellerlistor var nämligen på 1930-talet. Det kan lika gärna vara antisemiter och nynazister som laddar sina läsplattor i dag.
Med e-böckerna har vi nämligen fått denna skamläsning: ett uppsving för ful, dålig och obehaglig skräplitteratur som man inte vill skylta med på sitt kaffebord.
Gläds åt detta gör väl främst förlagen, och nätbokhandlarna, som tjänar tvivelaktiga pengar på att färgglada Hitleromslag trängs med ”Fifty shades of Grey” på topplistorna.
Bara ett tips för den som nödvändigtvis vill läsa: Den finns på biblioteket.