Vad är det för tomte EU fått?
Han läser innantill.
Han har inget intressant att säga.
Han verkar kraftlös.
Vad är det för tomte som blivit Europas mäktigaste man?
På pappret började Herman Van Rompuy jobbet som EU:s permanente ordförande redan i december. I praktiken tillträdde han på nyårsdagen sedan Fredrik Reinfeldt lämnat över ordförandeklubban.
Nu besöker han de 27 medlemsländerna för att förbereda sitt första toppmöte. Det äger rum om knappt en månad. I går stod det Stockholm på biljetten och Reinfeldt i almanackan.
Livet i EU är inte oproblematiskt, långt därifrån.
Ekonomierna backar. I exempelvis Tyskland minskade BNP förra året med fem procent, den största tillbakagången sedan andra världskriget.
Medlemsländerna har skuldsatt sig upp över öronen för att rädda de finansiella systemen – och medborgarnas välfärd.
Mer än var tionde EU-medborgare i arbetsför ålder går utan jobb.
En snabbt åldrande befolkning ska tas om hand – och finansieras.
Det finns alltså en del att ta itu med för Van Rompuy, 62, haikudiktare och tidigare belgisk statsminister.
Men den man som stegade upp på podiet i Rosenbad i går eftermiddag signalerade varken kraft eller jävlar anamma. Snarare tvärtom.
Han läste upp en nedskriven inledning, förvarad i en grön pappmapp. Och sa ungefär samma saker som när han valdes i november. Nämligen att 2010 blir utmaningens år för EU, både vad det gäller klimatet och ekonomin.
Och att det gäller att få fart på tillväxten för att kunna finansiera den europeiska sociala modellen, ”vårt sätt att leva”.
Nog så riktigt. Men knappast bedövande i sin insiktsfullhet.
Van Rompuy är EU:s motsvarighet till USA:s Obama, Kinas Hu och Indiens Singh. Det är han som kommer att stå främst när EU möter ledarna för världens viktigaste länder.
Det är Van Rompuy som, i alla fall på skissblocket, ska leda det brokiga EU in i framtiden. Men risken förefaller överhängande att det blir som vanligt. Nämligen att Tyskland och Frankrike och möjligen Storbritannien bestämmer.
I går ville Rompuy först bara svara på en enda fråga på presskonferensen. Men det är inte bara den sociala välfärdsmodellen som är ett europeiskt adelsmärke. Det är även öppenhet och transparens.
Van Rompuy verkar inte vara helt rätt man för jobbet.
Veckans citat
”EU och 15–16 länder till står för 90 procent av utsläppen.”
Statsminister Fredrik Reinfeldt (M) tror att de nya klimatsamtalen måste starta i en mindre krets av länder.
