En baksmälla med många obesvarade frågor

Dagen efter kuppförsöket är för många som att vakna med en svår baksmälla.

Vad var det egentligen som hände?

Väldigt många frågor är fortfarande obesvarade. Men en sak är säker. Vladimir Putin är allvarligt försvagad som ledare.

Under 24 timmar kunde omvärlden förundrat se på när krigsherren Jevegenij Prigozjin försökte genomföra en statskupp, ändrade sig och blev ”benådad” av Putin.

Den dramatiska händelseutvecklingen väcker fler frågor än den besvarar.

På lördag morgon kallade Putin sin gamle vapendragare Prigozjin för förrädare och gav order om att han skulle likvideras. Mindre än 24 timmar senare är alla anklagelser mot honom och Wagnergruppen nedlagda i en uppgörelse vars detaljer fortfarande är okända.

Vad säger det om Putins ställning som Rysslands ledare när han tvingas göra en deal med en man som precis försökt genomföra ett väpnat uppror?

Jag tror de flesta både inne i Ryssland och utomlands ser på Putin med nya ögon efter kuppförsöket. Många frågar sig hur länge till Putin kan sitta kvar vid makten. Det vi bevittnat kan mycket väl vara början till slutet för den ryske ledaren. 

Kinas ledare Xi Jinping måste fråga sig om han verkligen satsat på rätt häst. Vad händer med den speciella relationen mellan Kina och Ryssland ifall Putin försvinner?

En annan fråga är om Prigozjin verkligen var ensam i sin revolt eller om han hade stöd av krafter inom makteliten, exempelvis den militära underrättelsetjänsten GRU. Hade Prigozjin verkligen vågat marschera mot Moskva med några tusen soldater om han helt saknade stöd? Och varför avbröt han så plötsligt hela operationen?

Mardröm

Kriget i Ukraina har utvecklats till en mardröm för Putin och för Ryssland. Putin trodde att han på några veckor skulle kunna inta Kiev. 16 månader senare är tiotusentals ryska soldater döda och man har bara lyckats inta mindre delar av Ukraina.

Ingen, bortsett från Prigozjin, vågar visa sitt missnöje öppet men vi måste utgå ifrån att det finns många i den ryska makteliten som ifrågasätter kriget eller sättet det förs på.

Faran för Putin är inte över bara för att Prigozjin verkar vara åtminstone tillfälligt neutraliserad. De senaste 24 timmarna kan ha sått ett frö till nya uppror mot den ryske presidenten.

Prigozjin anklagade öppet Putin för att ha misslyckats med vartenda mål med kriget. Allt har blivit tvärtom mot vad Putin påstod. Ukraina står närmare Nato än någonsin. Nato utökas med Finland och Sverige och dess styrkor längs den ryska gränsen har mångdubblats.

Att det var Belarus ledare Alexandr Lukasjenko som agerade fredsmäklare är i sig inte förvånande. Försvinner Putin ökar risken att det belarusiska folket än en gång reser sig mot honom som de gjorde efter fuskvalet 2020. Nästa gång kanske Lukasjenko inte överlever och då kan Ryssland bli av med ännu en buffertstat mot Nato.

Korvkiosk

Vad dealen med Prigozjin innebär är högst oklart bortsett från att det verkar som krigsherren får en fristad i Belarus. Men hur många av hans soldater kommer att ta erbjudandet att ansluta sig till den reguljära ryska armén och hur många följer honom till Belarus.

Det är svårt att tänka sig att Prigozjin nöjer sig med att öppna en korvkiosk i Belarus.

Hur kunde Prigozjin överhuvudtaget promenera rätt in i miljonstaden Rostov-vid-Don och inta det ryska militärhögkvarteret där utan att uppenbarligen ett skott avlossades? Vad säger det om lojaliteterna i den ryska armén?

Händelserna är också en tankeställare för västvärlden. Ett stabilt Ryssland under Putin är en farlig granne. Ett instabilt Ryssland med en pågående maktkamp kan vara ännu farligare.

Det är inte givet att Putin ersätts av en liberal ledare om han försvinner. Troligare är att det blir en högernationalist som bär på minst lika storvulna stormaktsdrömmar.

Ett kärnvapenbestyckat, instabilt Ryssland är det sista omvärlden bör önska sig.

Att vi har så lite insyn i vad som händer i Kremls innersta krets är ett orosmoment. De flesta blev helt tagna på sängen av Prigozjins revolt.

Hånade Putin

Många noterar att försvarsministern Sergeij Sjojgu varit helt osynlig de senaste dagarna. Han var Prigozjins främsta måltavla. Ju mer tid som går innan han visar sig gör att fler drar slutsatsen att han hamnat i onåd hos Putin.

I allt det här måste Putin ställa sig frågan vem han nu kan lita på. Han har under sina 23 år vid makten varit en mästare på att söndra och härska för att inga utmanare ska växa sig starka. Nu står han väldigt ensam i en svår kris.

Ukrainas president Zelenskyj hånade i går Putin genom att säga att han är rädd och gömmer sig någonstans. Krisen i den ryska ledningen stärker givetvis den ukrainska stridsmoralen samtidigt som de ryska soldaterna måste fråga sig vad de egentligen strider för.

Men vid fronten handlar det främst om att överleva. Därför kan Ukraina inte räkna med att deras motoffensiv plötsligt ska gå lättare.

Stora krig får konsekvenser för ryska makthavare. 1989 drog sig den sovjetiska armén tillbaka från Afghanistan efter tio år av krig och långt mindre förluster än de vi nu sett i Ukraina.

Två år senare kollapsade Sovjetunionen. Går Ryssland samma väg?