Margots fem skäl att säga nej till S
I februari tillträder Margot Wallström posten som ny ordförande.
Det gäller dock bara för styrelsen vid Lunds universitet – inte som ledare för det socialdemokratiska partiet som många skulle önska när den fornstora skutan nu kantrar värre än en lyxkryssare på grund.
Men drömmen om Margot lever. När en annan kvällstidning nyligen frågade landets sossepolitiker vem man ville se som ny partiledare ifall Håkan Juholt skulle avgå – då var Margot Wallström den klarast lysande favoriten.
Under åren då Wallström levt och verkat utanför Sveriges gränser har hon vuxit till en närmast mytologisk figur, en potentiell frälsare för en rörelse så svältfödd på fungerande ledarskap att den skulle äta ur handen på Margot. Även jag skulle sträcka fram näbben. Inte för att jag är tror att hon kan gå på vattnet, men för att jag tror att hon faktiskt skulle vara rätt kvinna att få fason på skiten igen.
Finns det då någon realism i ett sådant partiledarbyte?
Ja, men tidigast till våren. I mars går hennes FN-uppdrag ut. Hon är då 57 år gammal, har två vuxna barn och en solid ekonomi som bör räcka livet ut. Efter en skön sommarvila har hon två år kvar till nästa riksdagsval. Utan övermäktig ansträngning skulle hon kunna kröna sin karriär med en räddningsaktion som blir historisk.
Har Margot mage att säga nej? Socialdemokratin byggde henne och öppnade vägen mot världen.
Om hon vill flytta hem har hon knappast något val om partiet kallar. Att tacka nej vore att gå på tvärs med själva kärnan i den socialdemokratiska idén.
Men om hon verkligen inte vill? Då kan det ärliga svaret lyda :
1 Jag har levt i Bryssel, New York och i förstaklasslounger världen över de senaste femton åren – hur ska jag kunna prata om sjukvårdsbiträden och dagisköer?
2 Jag är bara 57 år gammal och har minst femton miljoner på banken. Du kan själv göra matematiken.
3 Det spelar ingen roll om jag som kvinna blir ny partiledare. Sossarna är och förblir en klubb för medelålders gubbar som heter Leif, Lasse och Lennart.
4 Min vän Anna blev mördad och min vän Mona blev huggen i ryggen. Tror ni att jag är dum i huvudet, eller?
5 Sorry, jag är inte sosse längre.