Moskén i Malmö ägs av Gaddafi

Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2011-03-01

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Frågan är varför vd:n låtsas som ingenting

Så gick ägarbytet till ”Det är möjligt att det här är en libysk organisation från början. Men den är spridd över hela världen och är mycket seriös. Jag kontrollerade detta mycket noggrant innan jag lät dem ta över”, säger Bejzat Becirov, vd för moskén i Malmö.

MALMÖ. Nordens äldsta och största moské ägs av Muammar Gaddafi.

Märkligt nog låtsas Bejzat Becirov, Malmös moskés vd, inte känna till detta dystra faktum.

Muammar Gaddafi tog över moskén i Malmö 2008 – några år efter att den hade eldhärjats.

Det är grått, kallt och trist i Skåne denna måndagseftermiddag och allt kan i vanlig ordning beskrivas på olika sätt.

Så här berättar till exempel Islamic Center i Malmö om sin verksamhet på internet:

”En religiös organisation som förvaltar centrala moskén i Malmö, Ögårdsskolan, informerar om islamiskt levnadssätt, bistår med service till församlingsmedlemmarna, har intern och internationell hjälpverksamhet, en levande ungdomsverksamhet samt arbetar för fred, integration, förståelse och mångfald genom olika ideella projekt”.

Fina och framförallt sanna ord, men en väsentlig omständighet förtigs:

Gaddafi pumpade in över 30 miljoner kronor i verksamheten år 2008 och tog över den.

Det var efter att moskén totalförstörts i ett brandattentat – de skyldiga är ännu inte gripna – som diktatorns organisation World Islamic Call Society, WICS, hostade upp pengarna.

WICS grundades av Gadaffi på 70-talet och är i dag en paraplyorganisation för över 250 islamiska grupper runt om i världen.

Libyen, som får enorma inkomster från sin olja, vill helt enkelt stödja islam ekonomiskt, inte minst i Europa.

– Gaddafi har ingen vidare ställning

i den muslimska världen. Han startade organisationen för att förbättra sitt anseende. Köpet av moskén handlar om pr, säger Jan Hjärpe, islamolog och professor emeritus.

Du behöver inte vara Sherlock Holmes för att lista ut vem som äger moskén. Det räcker med ett par minuters sökning på internet. WICS hemsida är till exempel nedlusad med bilder på Gaddafi, ”ledaren”.

Bejzat Becirov, verksamhetens chef, har dock en högst diffus uppfattning om detta förhållande.

Han tar emot på sitt kontor, slår ut med armarna och säger:

– Det är möjligt att det här är en libysk organisation från början. Men den är spridd över hela världen och är mycket seriös. Jag kontrollerade detta mycket noggrant innan jag lät dem ta över.

Han påpekar att WICS stöds av FN-organet Unesco och att ingen lägger sig i hur verksamheten sköts.

Moskén får inte heller bidrag från Libyen. Verksamheten finansieras med medlemsavgifter och gåvor. Och skolan drivs som friskola.

Becirov är 72 år gammal, men ser ut som 55, en eldsjäl som kom till Sverige 1962 från Makedonien och snart grundade Islamic center.

Jag frågar vad han tycker om Gaddafi.

– Det är synd om det libyska folket. Inga människor ska mördas på det sättet som nu pågår i Libyen.

Frågan är varför han låtsas som att han inte vet att det är en diktator med alldeles för mycket blod på sina händer som numera äger hans skapelse.

Möjligen är han rädd för Sverigedemokraterna, som i tid och otid driver kampanjer mot landets moskéer, ska få ytterligare ammunition.

Jag tror inte det är särskilt intelligent att spela ovetande. Jag tror att det hade varit bättre att ta diskussionen om det problematiska i att Gaddafi äger moskén, som med över 60 000 medlemmar är störst

i Sverige.

För det ligger ju till på följande vis:

Moskén stod på ruinens brant efter återuppbyggnaden. Kommunen vägrade köpa den, ingen annan hade råd att ta över.

Och givetvis ska en stad i Malmös storlek med många muslimska invånare ha en moské.

Följ ämnen i artikeln