Alla ska med, sa regeringen – men varför blev det tvärtom?
Uppdaterad 2011-03-09 | Publicerad 2007-02-20
Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.
Regeringen vill att alla ska vara med i a-kassan.
Men hittills har deras politik haft motsatt effekt. Den har skrämt bort tiotusentals personer.
Inom kort tillsätter regeringen med arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (m) i spetsen en utredning. Den ska ta fram ett förslag som gör a-kassan obligatorisk.
Men än så länge har regeringens politik haft rakt motsatt effekt. I januari lämnade nästan 50 000 personer a-kassan. Orsaken är det riksdagsbeslut som chockhöjde avgifterna vid nyår.
Många har små marginaler
Att människor lämnar a-kassan, trots en relativt osäker arbetsmarknad i många branscher, har sannolikt två huvudsakliga och samverkande förklaringar.
Den ena är att man är ganska trygg och tror att man kommer att få behålla jobbet. Eller har förhoppningar om att det blir lätt att hitta ett nytt jobb om det gamla skulle försvinna.
En annan förklaring kan vara att många trots dånande högkonjunktur lever på så små marginaler att avgiftshöjningen på omkring 250 kronor i månaden blir droppen. Där går smärtgränsen för vad man tycker arbetslöshetsförsäkringen är värd.
För facken är avhoppen ett dråpslag. Även om a-kassan är en fristående juridisk person uppfattar många a-kassan som det viktigaste med med
lemskapet. Det är när man förlorar jobbet och inkomsten som skyddsbehovet är som störst.
För att rädda det som räddas kan frikopplar nu många förbund medlemskap i facket från medlemskap i a-kassan. Så sent som i går hade LO-förbundet Hotell och restaurang en extra kongress där man klubbade igenom att medlemmarna kan vara med enbart i facket. Hittills har man bara kunnat välja mellan enbart a-kassan eller både a-kassan och facket.
Regeringen motiverar sin tanke om obligatorisk a-kassa med att man inte gillar fripassagerare. I dag får den arbetslöse som uppfyller kvalifikationerna 320 kronor om dagen. Oavsett om han är medlem i en kassa eller inte. Högsta ersättningen för medlemmar är 680 kronor om dagen.
Det är mest skattepengar
Det ligger någonting i resonemanget. Men trots att medlemsavgifterna höjts kraftigt är statsbidrag fortfarande a-kassornas absolut största inkomstkälla, i år nära 30 miljarder kronor. Medlem eller inte, det är skattebetalarna som står för större delen av notan.
Och så kommer det att förbli. Även om regeringen, efter den inledande skrämseltaktiken, lyckas kollektivansluta svenska folket till a-kassan.