Vi borde fly appar och chattar i skräckpanik

Edward Snowden är 29 år, har flickvän, ett jobb med miljonlön och ett fint hus på Hawaii. Den 20:e maj lurade han sin hemliga arbetsgivare NSA och flydde till Hongkong. 18 ­dagar senare steg han fram som en av de viktigaste läckorna i USA:s historia. Snowden offrade sitt liv för mig, dig och alla våra Facebookvänner. Han blev en hjälte (och en skurk). Och vi svenskar borde bry oss.

Men jag skulle gissa att Snowden är bortglömd om några veckor. Och Barack Obama, ytterst ansvarig, fortsätter alltjämt vara den mest ”gillade” politikern på Facebook.

Den 6 juni publicerades det viktiga avslöjandet. NSA, USA:s motsvarighet till FRA, sägs ha direkt tillgång till all data i servrar som tillhör nio ­it-jättar, däribland Apple, Google, ­Facebook, Microsoft och Skype. ­Enligt Guardian och Washington Post har spionprogrammet Prism ­pågått i över sex år och övervakar ­våra filmer, chattar, bilder och mejl. I teorin kan en amerikansk agent scrolla ­igenom hela ditt digitala ­(privat)liv – samtidigt som du läser den här texten.

Den informationen borde chocka oss. Vi borde rasa och sen i skräckpanik stänga ner kontot på Facebook, sluta googla och kasta Iphonen i väggen. Adjö till allt som heter ­appar och chattar. Händer det? Nja.

Ända sen det första avslöjandet har jag följt diskussionerna på Twitter. Jag har försökt tjata på vännerna: ­Engagera er! Men en sak har de flesta gemensamt – den stora majoriteten har annat för sig. Många rycker på axlarna och konstaterar att ”det inte är mig de är efter”. Andra ställer ­nästan dumförklarande frågor: ”det här visste du väl att USA håller på med?”. Om jag visste att USA har ­direkttillgång till mina mejl? Nej, det visste jag inte.

Här har vi redan förlorat kampen mot storebrorssamhället. Först var det när FRA fick rätt att driva signalspaning på internettrafik som ­passerar Sverige. Sen bjöds vi även på ­datalagringsdirektivet i maj förra året. Piratpartiet gick från en folk­rörelse med över sju procent av ­rösterna i Europaparlamentsvalet 2009 till ingenting. Vi yngre, som gjort våra liv lika digitala som ­verkliga, har blivit de apatiska ­generationerna som accepterar det mesta. Vi startar ett konto och låter våra ­privatliv säljas till högstbjudande.

Kanske har vi gett upp vår integritet. Kanske orkar vi inte med den obehagliga sanningen – att allt vi gör övervakas eller säljs. Kanske har för få läst George Orwells 1984. Eller så bryr vi oss helt enkelt inte. Och vad som händer med läckan, idealisten och hjälten Edward Snowden är inte vårt problem. Hoppas det går bra för honom. Men det är inte mig USA är ute ­efter. Så varför ska jag bry mig?

Veckans lärdom

Förra veckan köpte jag min allra första cykel i Stockholm. Det var en så kallad ”damcykel”, med korg och allt. Jag skulle nu bli en riktig miljövän och cykla överallt. Redan efter en kvart insåg jag att alla haft rätt hela ­tiden: cyklister i huvud­staden är en fara för allmänheten. Borde stoppas med alla medel. Genast.

Veckans rubrik

Amerikanska nyhets­bloggen Gawker kan det här med underhållande rubriker. När Aftonbladet avslöjade att prinsessan Madeleine kört i bussfilen och kommit undan polisen bjöd grundaren Nick Dentons skapelse på följande: ”Princess Pulls ’Do You Know Who I Am’ Line on Cop, Still Gets Ticketed”.

Följ ämnen i artikeln