Motvind för miljömuppen
BRYSSEL. Fredrik Reinfeldt satsade åtta miljarder på att gå till historien som en ambitiös miljömupp.
Han har fortfarande chansen.
Men det blir inte lätt.
I eftermiddag avslutas här i Bryssel det sista EU-toppmötet med Fredrik Reinfeldt som ordförande.
Samtidigt pågår den globala klimatkonferensen i Köpenhamn. Dit åker Reinfeldt på torsdag tillsammans med ett hundratal andra stats- och regeringschefer. Bland annat både den ryske och den amerikanske presidenten, Medvedev och Obama.
Mötena hänger ihop. Redan för två år sedan bestämde sig EU:s 27 medlemsländer, som står för 14 procent av världens koldioxidutsläpp, att ta täten i klimatkampen. De skulle vara ett föredöme.
Senast 2020 skulle utsläppen av koldioxid vara 20 procent lägre än 1990. Om ”andra jämförbara länder” var lika ambitiösa lovade EU att höja ribban till 30 procent.
I höstas kastade EU in ny ved på brasan. De rikare länderna borde grunda en fond som de fattigare länderna kan söka pengar ur för anpassning till en ny koldioxidfattigare värld. EU skulle stå för mellan 30 och 90 miljarder kronor. Belåtenheten var påtaglig.
Men nu är enigheten inte lika stor längre. Sanningens minut stundar för EU, föredöme eller inte?
Vissa, exempelvis Storbritanniens Gordon Brown, tycker att EU redan nu ska gå upp till 30 procent. En bra signal till förhandlarna i Köpenhamn, hävdar han.
Andra, till exempel Reinfeldt som leder EU-ländernas delegation i Köpenhamn, är motsträvig. Om EU ska gå upp till 30 krävs att andra stora utsläppsländer, läs USA, skärper sig rejält.
Alternativet är, enligt Reinfeldt, klimatkonkurrens. Industrin flyttar dit de får släppa ut mest. Det vore mycket, mycket illa för Sverige.
När det gäller pengar till u-ländernas anpassning är Reinfeldt och Brown överens. I onsdags kastade Reinfeldt in åtta miljarder kronor i fonden i ett försök att få andra att följa efter. Storbritannien har utlovat ungefär lika mycket.
Andra är inte lika generösa. Tyskland håller hårt i plånboken. Polen kan satsa det som de eventuellt tjänar på att sälja utsläppsrätter.
Reinfeldts halvår i världspolitiken går mot sitt slut. Outtröttligt har han farit runt världen och pratat klimat med USA:s Obama, Indiens Singh och Kinas Hu.
Om det hängde på honom skulle ett klimatavtal vara i hamn för länge sedan. Men i den här soppan är kockarna betydligt fler och motiven inte alltid de godaste.
