Hur mycket ska en polis behöva tåla?
Orimligt att beskjuten polis inte får ersättning
Besköts med automatgevär - får ingen ersättning.
Hur mycket ska en polis egentligen behöva tåla?
Rikspolischef Dan Eliasson har i en krönika i senaste numret att tidningen Svensk Polis på goda grunder synpunkter på beslutet, men låt mig återkomma till brottskadelagen och först rekapitulera det grova rånförsöket mot Forex bank i Farsta shoppinggalleria i södra Stockholm.
Tillslaget skedde en tidig augustikväll 2014 och kom att utveckla sig till en våldsam historia. Beväpnade med automatvapen försökte rånarna forcera kontorets pansarglas med en motordriven räddningssåg, men rökutvecklingen fick dem att efter ett tag ge upp.
De satte i stället eld på lastbilen de anlänt i och flydde i en stulen Audi.
En polis som befann sig i området i ett annat ärende hörde överfallslarmet på polisradion och fick någon minut senare syn på en Audi som kom körande med skrikande däck.
Han tog upp jakten i sin civila polisbil. Men rånarna hade en starkare bil och drog ifrån. Plötsligt stannade den och en beväpnad och maskerad man hoppade ut. Polisen hade inte en chans att sätta sig i skydd, men de tre skotten gick inte genom rutan utan träffade motorhuven.
De två män som fälldes för grovt rån friades samtidigt för försök till mord av hovrätten. Domstolen ansåg inte att åklagaren lyckats bevisa att det var någon av dem som sköt mot polisen.
Om det finns inte mycket att säga. Fyra personer var inblandade i kuppen. Någon av dem sköt. Vi vet inte vem. Kanske försökte de övriga stoppa honom. Vad vet vi.
Mer anmärkningsvärt är beslutet från Brottsoffermyndigheten. Då det inte går att fastställa att den som sköt hade för avsikt att döda och då offret är polis är inte angreppet så grovt att det utgör en allvarlig kränkning. Därför blir det inte heller ersättning.
Ja, ni läste rätt. Att bli beskjuten med ett militärt höghastighetsvapen är sådant en polis ska tåla. Det är onekligen att lägga ribban högt. Det är också att bortse från att den beskjutne kunde ha dött, även om nu inte avsikten var att mörda honom.
Lagstiftaren anser att vissa utsatta yrkesgrupper – till exempel poliser och personal inom kriminalvården och delar av psykiatrin – har anledning att räkna med vissa angrepp i yrket. De får helt enkelt tugga i sig mer.
Många poliser är förbannade på denna ordning. Orimlig är den dock inte. I vissa yrken får människor finna sig i att ibland bli trist bemötta.
Men hur mycket ska de behöva tåla? Var går gränsen? Svaren på dessa frågor säger någonting om vad för slags samhälle vi vill ha.
Till saken hör att juridiken spretar. År 2005 kom Högsta domstolen fram till att en polis som blivit spottad i ansiktet hade rätt till skadestånd. Men skadestånd och brottskadeersättning är olika saker och bedöms enligt olika lagar.
En tredje lag plockades för övrigt fram då hovrätten för någon vecka sedan dömde en man för förolämpning sedan han kallat kvinnliga poliser för "fitta" och "hora".
Jag vet inte om Brottsoffermyndigheten har fattat ett dåligt beslut eller om lagstiftaren har ställt för höga krav.
Men någonting är fel när kulor som viner runt huvudet är någonting en polis ska stå ut med.