Häll syndabock men det stänker på Bodström

Uppdaterad 2011-03-09 | Publicerad 2004-09-24

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Mitt i natten meddelade justitieministern att Kriminalvårdsstyrelsens chef får bära hundhuvudet för de senaste månadernas spektakulära rymningar från fängelserna.

Lena Häll Eriksson avgår efter bara 16 månader.

Sedan i somras har Sverige skakats av en rad rymningar från landets mest säkra fängelser. Hall. Norrtälje. Och igår Mariefred.

I natt meddelade justitieminister Thomas Bodström att Kriminalvårdsstyrelsens chef Lena Häll Eriksson avgår efter mindre än 1,5 år på jobbet. Men är det Häll Erikssons fel att landets fängelser utvecklats till en närmast frivillig förvaringsplats för dem som tycker att det är okej att sitta inlåsta?

Minskad kontroll

Under de senaste fem åren har antalet intagna på fängelserna ökat med 3 000 personer. Under samma period har personalen, räknat i årsarbetare, ökat med 700. Den mänskliga kontrollen av varje intagen har minskat – drastiskt.

I den senaste årsredovisningen från Kriminalvårdsstyrelsen meddelar Lena Häll Eriksson, med ett förflutet på Migrationsverket och arbetsmarknadsdepartementet, att det är hennes uppgift att se till att ha ”en budget i balans”. Billigare och bättre är ledmotivet för hennes gärning som chefsplit.

Ett misslyckande

Bättre än så kan ett misslyckande inte kläs i ord. Chefen anser att det viktigaste hon har att göra är att se till att plus och minus blir noll. Inte att verksamheten fungerar som den ska.

Så resonerar bara en människa som under lång tid förstörts av byråkratin. Alla andra begriper att budget och pengar enbart är ett medel. Inte ett mål.

Men Lena Häll Eriksson har inte utsett sig själv. Hon utnämndes av regeringen på rekommendation av Thomas Bodström förra året. Hon började på sitt nya jobb i juni 2003.

Stänker på honom

Häll Erikssons nattliga avgång, frivillig eller ofrivillig, är alltså inte bara ett misslyckande för henne själv. Det stänker på justitieministern. Han ville uppenbarligen ha en person som tittade mest på kolumnerna med siffror. Inte på hur det fungerade i praktiken, ute på fängelserna.

Thomas Bodströms tillkortakommanden blir extra tydliga eftersom rymningarna från Mariefredsanstalten inträffar samma dag som chefen för Kronobergshäktet i Stockholm kallats till polisförhör för överbeläggningar. Nya regler säger att intagna på häktet inte får låsas in i utrymmen som inte har samma säkerhet som vanliga celler.

Just nu har Stockholmshäktet dubbelbeläggning i omkring 15 celler, klart i strid med reglerna från Arbetsmiljöverket. Chefen Lars-Åke Pettersson riskerar att delges misstanke om brott.

Ingen personal

Men lika lite som Lena Häll Eriksson kan Pettersson påverka sin budget. Den bestäms av regering och riksdag. Därför fick Häll Eriksson pengar att köpa inpasseringskontroller till fängelserna. Men inte personal att bemanna dem. Därför får Pettersson nöja sig med de celler han har – oavsett om de räcker till eller inte.

I Göran Perssons regeringsförklaring, som lästes upp i riksdagen för en vecka sedan, heter det bland annat att säkerheten i kriminalvården ska stärkas. Vad betyder det i verkligheten?

Lena Mellin

Följ ämnen i artikeln