Safari och småbarn - går det ihop?
Uppdaterad 2019-06-17 | Publicerad 2008-03-11
Vi testar vildlivet light i Sydafrika
Safari och småbarn – går det ihop? Absolut.
I Sydafrika finns många viltreservat som passar hela familjen.
Krugerparken i nordöstra Sydafrika är ett av världens mest kända safariområden. Men här finns malaria. Så när vi planerar att ta med vår ettåriga dotter, Febe, på äventyr i bushen måste vi söka oss någon annanstans, eftersom malariamediciner inte rekommenderas för barn och vi inte vill ta några risker. Som tur är kryllar det av nationalparker och privata viltreservat i Sydafrika, i alla storlekar och för alla plånböcker.
Vi bläddrar oss igenom turistbyråns samtliga broschyrer både en och två gånger innan vi till slut bestämmer oss för Garden Route Game Lodge. Barn i alla åldrar är välkomna med på turerna tillsammans med sina föräldrar och här finns ett speciellt aktivitetsprogram för barn. Dessutom ligger det på behändigt avstånd från Kapstaden, där vi har vår bas.
Efter tre timmar i vår halvskruttiga hyrbil längs den makalöst vackra Route 62 svänger vi in på N2:an och kör den sista halvtimmen till reservatet. Vi kommer precis lagom för att hinna checka in och ta ett snabbt dopp i poolen innan det är dags för eftermiddagens ”game drive”.
Tillsammans med ett tjugotal andra äventyrslystna tar vi plats på en hög lastbil utrustad med mjuka bänkrader. Dottern placerar vi i knät. Vår guide, Peter, delar ut små foldrar med bilder på alla djur som finns i reservatet. För fågelskådaren finns även krysslistor för de arter som vanligtvis vistas här. Så skumpar vi iväg, över bumlingar och torra busksnår.
På spaning efter djur och fåglar
– Håll i er ordentligt! Vi har haft flera olycksfall med turister som trillat av och skadat både ben och armar, hojtar Peter från
förarsätet.
Det tar inte mer än några minuter förrän vi får syn på tre bufflar som står och mumsar på lite gräs. Från flaket hörs kvävda utrop.
– Kom ihåg: Inga höga röster.
Ett dussintal digitalkameror smattrar. De äldre barnen söker otåligt sina föräldrars uppmärksamhet för att få svar på sina frågor. Peter berättar att en av buffelhonorna försvunnit under natten. Hon är högdräktig och har troligtvis dragit sig undan för att få föda i lugn och ro.
Vi åker vidare, upprymda och än mer förväntansfulla. Inom kort skymtar vi två noshörningar som svalkar sig vid ett vattenhål. Barnen blir eld och lågor över vår ”tur” att få syn på dessa kraftfulla djur så snabbt efter de förra, men en äldre välklädd man på sätet bakom grymtar att det inte känns tillräckligt genuint. Och visst, Djungelboken är det väl inte direkt – såväl lejon som geparder lever inhägnade här. Men visst ger det en kick att vistas så tätt intill alla dessa exotiska djur.
Två och en halv timme senare har solen gått ned och kylan börjar tränga in genom kläderna där vi sitter på det skakiga lastbilsflaket.
Tur att vi tog med de där extra tröjorna ändå. Tillbaka på hotellet smuttar vi sherry framför brasan i den stora mysiga loungen och summerar turen: Bufflar, noshörningar, zebror, giraffer... men de orädda och nyfikna elefanterna var häftigast.
Efter en mastig buffémiddag i ett stort afrikanskt tält, boman, och några drinkar i baren är det dags att krypa till kojs, eftersom tidig revelj väntar.
Morgon i naturreservatet
Prick 07.00 startar morgonturen och då ska dottern ha matats och vi vaknat till liv med starkt kaffe.
Det är kallt och rått ute när vi ger oss av. Dimman ligger tät över bushen och vi har inga större förhoppningar om vare sig spänning eller fina bilder till semesteralbumet. Men som genom ett trollslag lyfter snart dimman och vi får en fantastisk morgon med härlig frisk luft och många fina djur på nära håll.
Största upplevelsen är mötet med tre unga lejon som ligger och latar sig i solen. Trots att ett grovmaskigt stängsel skiljer oss åt – reservatet är inte tillräckligt stort för att låta dessa formidabla rovdjur ströva fritt – kittlar det till i magen varje gång deras huggtänder blottas i en stor gäspning. Dottern däremot envisas med att skrattande sträcka fram händerna mot stängslet och pocka på deras uppmärksamhet på samma sätt som med fåglar: ”Bi bi bi bi bi”. Lyckligtvis, får vi veta, är lejonen fortfarande mätta och belåtna efter morgonens första köttutfodring.
Strax efter klockan nio kör vi upp på infarten till bungalowerna. I boman serveras en rad läckerheter till frukost: scones, muffins, fruktsallad, hemlagad müsli, yoghurt, äggröra, bacon, ugnsrostade tomater.
Mätta och belåtna packar vi ihop det sista av packningen medan dottern leker med en nyfunnen sydafrikansk kompis i bungalowen bredvid.
Vårt safariäventyr är över för den här gången. Men det kommer definitivt bli fler i framtiden.
Visst, den som reser till Sydafrika bara för att åka på safari ska nog satsa på något större och vildare, men reser man med barn känns ett reservat i den här storleken som en schysst kompromiss.
Hela familjen har haft det både kul och spännande – och så har vi ju faktiskt sett ”The Big Five”.
