Full fart i Funäsdalen

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-11-05

Nu är fjällens kaxigaste uppstickare redo att utmana Åre och Sälen

De svenska fjällkungarna Åre och Sälen bör se upp.

På ett par år har Funäsdalsfjällen rustat för framtida svenska invasioner.

RESA har besökt svenska fjällens kaxigaste uppstickare.

Hej, mitt vinterland!

Efter åtta långa timmar i bil hälsar Funäsdalen välkommen med ett gnistrande, tjockt snötäcke. Skidorna har samlat damm i två år. Nu finns det ingen anledning att vänta längre.

Mot liften!

Ett par minuter senare är vi uppe på toppen av Funäsdalsberget, som genomgått en rejäl ansiktslyftning under de senaste två åren. Sexstolsliften är så snabb att vi knappt hinner vika ut pistkartan innan det är dags att glida av.

Nya nedfarter

Nedanför oss har vi 14 färska nedfarter att välja mellan. Men innan vi tittar ner måste vi titta ut – utsikten över de vita fjällen runt oss är betagande. Rakt fram tronar Helags, den högsta toppen söder om polcirkeln, och till höger breder den snötäckta Funäsdalssjön ut sig.

Fjällkänslan är total.

Norrut anar vi Tänndalens backar. Förutom Funäsdalsberget räknas även skidsystemen i Ramundberget, Tänndalen och Tännäs till Funäsdalen. Men vi börjar där det har hänt mest: på Funäsdalsberget. Ner med skidglasögonen, ihop med skidorna och ner för första backen.

Ensamma i backen

Premiäråket ger en skön känsla – vi är nästan ensamma i backen och det enda som hörs är skidornas sus över den mjuka natursnön.

Nere vid liften igen träffar vi Funäsdalsfamiljen Ripa-Zeberg. De gillar de nya backarna.

– Barnområdet är bäst, säger Maria Ripa.

– Det är jättekul att de har byggt ut här, fortsätter Anders Zeberg. Tidigare har Funäsdalen legat i bakvattnet på Ramundberget och Tänndalen, men nu tror jag att det blir ändring.

Bland nyheterna finns också helt nya skogsrännor som bjuder på riktigt utmanande offpiståkning och en hopp-park som gör mig till 14 på nytt.

På väg upp i liften konstaterar fotograf Thuresson och jag att ”upplevelseberget” är långt från det berg som för ett par år sedan bara hade en fallfärdig lift och en ynka nedfart.

Inget röj

– Det är kul att se att man kan utveckla i fjällen utan att det blir High Chaparall och McDonalds i backen. Det här känns effektivt med bra, långa backar och kapacitet att ta mycket folk, säger Maria Pålson från Stockholm som vi möter utanför toppstugan.

– Vi får ofta frågan varför vi inte åker till Sälen, men varför inte åka två timmar till och få riktig snö? Här finns dessutom den genuina fjällkänslan bevarad.

Efter ytterligare några åk är solen på väg ner, precis som vi. Efter att ha spänt av oss pjäxorna frågar vi efter närmsta afterski.

– Då har ni kommit fel tid på året, säger en kille vid liften. Veras bar är öppen, men annars finns det inte mycket att välja på.

19 grader kallt

Kvällen tillbringar vi i stället med en lång och god hotellmiddag: röding med svamprisotto följt av ostar från ett lokalt mejeri. Det smakar bättre än afterski-öl.

Nästa morgon börjar vi med en stadig skidåkarfrukost: havregrynsgröt med lingonsylt, och ser solen sätta färg på Funäsdalssjön utanför matsalsfönstret. Utomhustermometern visar 19 minusgrader när vi kör mot Ramundbergets backar, några mil norr om Funäsdalsberget.

Det knirrar ordentligt under skidorna när vi stakar oss fram mot den första liften. Kylan gör att det känns lockande att tillbringa dagen i en bastu på Ramundbergets fjällspa i stället. Men den breda, manchesterpistade backen får oss att glömma kylan för en stund. Föret är perfekt.

Familjevänligt

På väg upp igen möter vi familjen Taube från Stockholm, som visar sig vara trogna Ramundbergetgäster.

– Här vet vi att vi får åka på riktig snö, säger Gunilla Taube.

– Det är bra arrangerat för barnen, välpreparerade backar och inget hålligång – ett riktigt familjeställe, fortsätter Johan Taube.

– Säg inte för bra saker nu. Vi vill ju inte sprida hur bra det faktiskt är, säger Gunilla Taube och petar på sin make med ett leende.

Men faktum är att Ramundberget är överraskande bra. Skidsystemet bjuder på rolig och varierande åkning för alla typer, även de som söker tuffare utmaningar.

Shotbricka: 3000 kr

Ett par timmar senare kliver vi in på barstugan Solbrännet. Ett stort gäng i färgglada skidkläder dricker öl på kanna. På scenen tolkar en kille med gitarr, slitna jeans och långt hår Depeche Mode-låten Personal Jesus. Men där slutar likheterna med en traditionell röjar-afterski.

Ingen bjuder upp till pjäxdans. Vid bordet längst fram trycker tre rödkindade pojkar i sig jordnötter och hinkar läsk. Ovanför bardisken hänger en skylt med säsongens special: ”Fjällens största shotbricka, 3 000 kr”.

– Det är ingen som har beställt den än. Men den som gör det lär bli populär, säger säsongsarbetaren bakom baren, Lisa Lindström, från Linköping.

Hon kom hit på semester året innan och blev så förtjust att hon bestämde sig för att åka tillbaka och säsongsjobba.

– Här är det en helt annan stämning än exempelvis Sälen, mycket mysigare. Det är som att jämföra Gran Canaria med något mer genuint.

Blåser snålt på toppen

Sista dagen tar vi bilen två mil norrut för att testa Tänndalen, det sista av de tre stora skidsystemen i Funäsdalen. Även här satsas det stort, i vinter med en ny fyrstolslift.

Termometern har jobbat sig upp ett par snäpp men det blåser kallt. Högst upp på toppen av Hamrafjället blåser det så att det smärtar. Upp med halsduken, ner med mössan och snabbt ner igen.

På mysiga Krogen värmer vi oss med syrlig linssoppa och nybakat surdegsbröd.

– För oss som bor här är det en fin dag för att vara i januari, säger vår bordsgranne Per Wilhelmsson, gammal landslagsåkare som numera tränar nya talanger på fjället.

– Vi är inte så långt från Atlanten, och det känns när det blåser. Men soliga dagar i april är det nästan som en badstrand här. Då sitter folk i solstolar och solar.

Bäst i Sverige

Catrin Jansson.

Lite senare, på värdshuset intill, har ett stort gäng från skidklubben Gävle Alpina samlats för en stilla afterski. Kombinationen lite folk och mycket natursnö gör att de ofta åker hit.

– Är man ute efter nöje är det inte rätta stället, men vill man åka skidor är det helt rätt. Det enda som saknas är riktigt svåra backar, säger Michael Sahlin.

Catrin Jansson tycker att Tänndalen är bäst i landet.

– På toppen kan det vara allt från solsken till stormigaste storm, men en dag när solen skiner är det så vackert att man blir tårögd.

Fjällresor från budget till
lyx

Följ ämnen i artikeln