På med ryggan – dags för öventyr

Palmerna vajar i vinden och stranden ligger nästan öde. Vi är bara en kort båtresa från livliga charterön KOH CHANG – men det känns som en annan värld.

Häng med på en upptäcksfärd bland 51 öar i den thailändska skärgården.

Motorn på den lilla fiskebåten har precis slutat surra. Det blir plötsligt påtagligt tyst. Vi sitter inte i sjön, men väl mitt i Siamviken, ett par timmars båtresa söder om Koh Chang. Vår kapten muttrar något på thai och baxar fram en stor dunk bensin. Ett par minuter senare puttrar motorn i gång igen och vi styr vidare mot Koh Rayang.

Koh ... vad?

Orsaken till att du förmodligen inte har hört talas om ön tidigare är att de som har varit där helst vill behålla ön för sig själva. Vi behöver bara några minuter på ön för att förstå varför.

Så fort vi har hoppat i land möts vi av en lika ljus som mjuk strand och en parad av höga, smala palmer. De lätträknade bambusolstolarna står glest. I två av dem sitter två svenska systrar med varsin pocketbok.

– Vi har åkt från Koh Chang till Koh Maak och därifrån hit. Det här är den bästa och mest avslappnade stranden på hela resan – perfekt för vår sista dag, säger Carola Froby, 26.

Till höger om stranden leder en kort hängbro över till en hög klippa.

”Don’t clamb (Dangere)” står det på en handskriven träskylt som är uppspikad på berget. Klippklättring är förmodligen den enda faran på den här ön, tillsammans med fallande kokosnötter. Här finns ingen väg, ingen bar och ingen trängsel. Bara en resort med några bungalows, en restaurang, ett par kajaker och en sällsynt avslappnad atmosfär.

Vi lämnar ön med känslan av att ha varit på snabb-retreat.

Koh Rayang är bara en av alla öar som gömmer sig i den marina nationalparken runt Koh Chang.

Några dagar tidigare började vi vår öluff med att ta båten som går allra längst bort.

Vi hamnade på Koh Kood.

Trots att det är Thailands fjärde största ö är det en av landets minst turistifierade öar. Stora delar av ön är täckt av tät djungel. Vi möter nästan fler djur än människor.

– Första nätterna här sov jag knappt alls. Det var som att försöka sova på ett zoo, säger Harvey Rogers som arbetar på Away, en av öns nyaste resorter.

Vill man inte leka David Attenborough i djungeln eller besöka den lilla fiskebyn Ao Salad finns det egentligen bara en sak att göra på Koh Kood – leta efter den ultimata, thailändska stranden. Här finns flera kandidater. Men vi saknar skattjaktskartorna som ska leda oss dit – ytterligare ett bevis på att Koh Kood inte är van vid turister.

En av de mer lättillgängliga stränderna är Ao Noi, mitt på den västra sidan av ön. Vi möts av rader av palmer som viker sig inbjudande över vattnet. Flickrummets klassiska palmplansch gör sig påmind när vi strosar över den ljumma sanden. Stranden är helt öde – tills vi ser ett blont par i det klarblå vattnet.

–Det är hur lugnt som helst här, säger Johan Nyberg som är här med flickvännen Evelina Enbom från Skövde.

De berättar att de chansade och åkte hit utan att boka rum. Det slutade med att de blev skjutsade direkt till bryggan bredvid oss, framför den lugna resorten.

Nästa morgon hoppar vi på en snabbåt till Koh Maak. Ön sägs ha lite fler turister – men långt ifrån massorna på grannön Koh Chang. På båten träffar vi Ljungbyparet Tobias Axelsson, 33, och Charlott Josefsson, 34, som redan hunnit se både Koh Maak och Koh Kood.

– Koh Kood är perfekt om man är ute efter att slappa. Vi har hyrt motorcykel och kört runt på ön för att se fler stränder. Den stora skillnaden mot Koh Maak är att Koh Kood har mer djungel, och inga sandloppor.

Snabbåten studsar fram på vågorna och när vi hoppar i land någon timme senare känns det som att vi just har ramlat ur en torktumlare.

I den lilla bungalowbyn Baan Ko Maak blir vi välkomnade med milda leenden och kall, färsk citronjuice.

Utanför en av de campingstugeliknande stugorna sitter några glada medelålders kvinnor från Trollhättan och njuter av varsin kall Chang, thailändsk öl.

– Här är väldigt fridfullt jämfört med Koh Chang, och något helt annat än Phuket och Koh Samui. Det är knappt en människa på stranden. Det är som Thailand var förr, säger Maud Andersson som rest runt i Thailand flera gånger.

– Det är en perfekt kärleksö, för här finns inte mycket att göra, menar Elisabeth Breman.

Koh Maak är definitivt ingen partyö. Här finns inga klubbar och musiken från de få barerna är lågmäld. Vi lockas av de kulörta lyktorna och bossatonerna som sprider sig från Monkey Island. Vid de enkla träborden på sanden sitter par och ungdomsgäng och dricker Chang, spelar spel och tittar på stjärnorna.

– Klockan tio blir det tyst här på Koh Maak, säger Peter Svensson, 38, som kom hit första gången 1996 och som numera driver en liten resort på ön.

– När jag kom hit var mitt första intryck: djungel. Det fanns bara två hotell på hela ön.

Nu finns det betydligt fler, men Peter menar att Koh Maak är långt ifrån Koh Changs förvandling.

– Det är som två olika världar. Koh

Chang är som Mallorca. Men här ser man nästan inga turister på stranden, även när det är fullt på alla resorter. Jag vet faktiskt inte vad folk gör här.

Nästa morgon vaknar jag tidigt. Solen är fortfarande mild och vattnet stilla när jag kommer ner till vattnet. Jag passerar några hundar som leker på stranden och kliver över ett par nedfallna palmer. Först på vägen tillbaka ser jag de första människorna på stranden när två av Trollhättankvinnorna kommer gående. De ser så där avslappnade ut som folk bara gör på spa.

Lika fin, och lika tom, är stranden på andra sidan ön: Ao Suan Yai.

Vi har precis kört ner tårna i sanden

när en gisten röd- och blåmålad båt lägger till vid bryggan och släpper av nya öluffare. En av dem är elva månader gamla Oliver som dras i land av Marie Rosén Engström, 39, från Gävle.

– Vi har rest runt i Thailand förut, men det är lite annorlunda nu, med lillkillen. Vi visste att thailändarna gillar barn, men inte att de skulle vara så här överförtjusta. Nu hoppas vi på att få lite lugn och ro. White Sand Beach på Koh Chang var lite för livad för oss.

På simavstånd från stranden ligger en mindre ö, Koh Kham, som frestar med en riktig strand.

Vi välkomnas av vit sand med små koraller och stora svarta lavastenar som sticker upp ur det smaragdgröna vattnet. Och palmer, förstås.

På en sarong på stranden ligger ett tyskt par som redan hunnit se alla sidor av ön.

– Vi har bott på resorten här i tre dagar. Det är väldigt avslappnat. Man behöver inte låsa bungalowen eller gå runt med pengar. Det är bara att gå och hämta en drink i restaurangen när man känner för det, säger Jan Jantzen.

– Det enda problemet här är att menyn i restaurangen kan kännas lite trist efter tre dagar. Men gillar man ris och nudlar är det okej, säger Petra Jantzen.

Ute i vattnet plaskar snart treårige Gustav tillsammans med mamma Malin Albertsson.

– Det är jättehärligt här. Vi var här för fem år sedan, och som tur är har det inte hänt mycket sen dess, till skillnad från på Koh Chang.