Korv, kitsch & karuseller

Följ med till Coney Island - New Yorks bakgård

Trött på Manhattans märkesbutiker och stjärnkrogar? Coney Island är allt annat än trendigt.

Frossa i strandkitsch, ät en korv och avsluta med en tur till Lilla Ryssland.

”Det här är det riktiga New York. Allt det där som förre borgmästaren Rudy Guiliano ville hiva i floden redan för tio år sedan, det lever kvar på Coney Island.”

Shane Doherty har jobbat på nöjesfältet på Coney Island i flera år. Han bidrar på sitt eget sätt till den märkliga blandning av amerikansk kitsch och engelsk badort som skapar stämningen här, genom att driva attraktionen "Shoot the freak" - Skjut monstet. Här försöker småkillar med paintballvapen träffa ett levande mål, en kille med skyddskläder och ansiktsmask som vaggar fram och tillbaka.

Och Coney Islands klassiska nöjesfält är verkligen så långt från Femte avenyn som man kan komma. Det är inget organiserat tivoli, utan vem som helst kan hyra en plats, skaffa sig en karusell och starta affärerna. Det är rörigt, kitschigt, slitet - och ganska kul. Barn med allvarliga små ansikten håller hårt i Dumbo-elefanternas öron där de snurrar runt i karusellen. Och i bergochdalbanan Cyclone skriker passagerarna precis som de gjort ända sedan den första åkturen 1927.

Det är lätt att hitta till händelsernas centrum när du klivit av tåget. Ta sikte på den jättestora varmkorvskylten, och följ horderna av ungdomar som samlats utanför varmkorvstället Nathan"s Famous. Här håller man korvätartävling den 4 juli varje år. Rekordet i år var 22 korvar på 12 minuter.

För Jazz Vivera räcker det med en korv. Men det måste vara surkål till. Hon är här med ett par kompisar för att sola och träffa andra vänner.

- Det är det vi gör här - köper en korv och dricka och sen hänger vi på stranden.

Stranden nedanför nöjesfältet och strandpromenaden är ingen semesterresort. Detta är New Yorks fattigmansstrand, skräpig och full av folk. Men badvakter finns det, och de är stenhårda. Ingen får bada utanför badvakternas synfält. Staden New York vill inte få stämningar på halsen.

Av tradition har Coney Island alltid haft en stor judisk befolkning, och det syns också på stranden. De judiska kvinnorna i fotsida kjolar och stela peruker som leker med sina barn i sanden är en märklig kontrast till de stökiga ungdomsgängen med tjejer i minimala bikinier.

Sonia Rosen har inte peruk. I stället är hennes hår täckt av en sjal som fladdrar i havsbrisen.

Hon kommer ofta hit med sin son Samuel för att flyga drake. Men mina försök att snacka drakflygning med Samuel möts av oförstående leenden från den lilla killen med tinninglockar och kippah.

- Min son pratar inte engelska, säger Sonia.

De pratar bara hebreiska hemma, trots att både Sonia och hennes man är födda i USA.

Det talas ofta om New York som den stora smältdegeln. Men det finns onekligen en hel del stora, icke-assimilerade bitar kvar i den här stans soppa.

Där strandpromenaden tar slut, i Brighton Beach, ligger en annan bit av det etniska New York som vägrar anpassa sig. Här byts varmkorven mot borsjtj och en annan värld tar vid. Här ligger nämligen Little Odessa, de ryska kvarteren.

Ska du kunna läsa skyltarna är det bäst att du är bekant med det kyrilliska alfabetet. Till och med de unga mexikanerna som säljer frukt och grönt på marknaden ger de prutande damerna svar på tal på spanskklingande ryska.

Galena Ivanovna står utanför ett bageri och säljer piroger. En väninna får översätta våra frågor, för själv kan Galena bara ryska.

- Jag har bott här i 15 år nu. En gång åkte jag med min dotter till Manhattan. Men jag håller mig hellre här i Brighton Beach, med mina vänninnor, säger hon.

Just de äldre ryssarna i Brighton Beach är extra avskurna från omvärlden. Ryskspråkiga tidningar, deras enda kontakt med jättestaden runt omkring dem, är inte alltid att lita på. Nyligen spreds ett rykte med blixtfart - stormar skulle drabba Brighton Beach och orsaka lika mycket förödelse som i New Orleans.

- En butiksägare stängde sin affär och reste hem till Ryssland, och många av de äldre kvinnorna i kvarteret har bunkrat vatten och mat i veckor nu, berättar Abraham Abraham, en originell herre som mest är känd för sitt vinterbadande i havet vid Brighton Beach.

I själva verket fanns ingen grund alls för ryktet.

Little Odessa är inget etniskt område som lockar turister. Över Brighton Beach Avenue går spår där tunnelbanan öronbedövande dundrar förbi med jämna mellanrum och lägger hela gatan i ständig skugga. Visst kommer folk hit för att köpa kaviar, elektronik och en och annan päls, men här finns varken Chinatowns billiga sidenkläder eller Little Italys trendiga restauranger.

Men den som vill lära känna New York på riktigt måste göra ett besök.

Läs också: