Waldner: Möter jag en kines har jag 50 procent av publiken

SHANGHAI

Jan-Ove Waldner längtar efter att få möta sin första kines i Shanghai-VM.

Vi förstår varför.

- Spelar jag mot en kines i Kina har jag 50 procent av publikstödet - minst, säger Waldner.

Vi står utanför Shanghai Gymnasium.

Jan-Ove Waldner är för första gången tillbaka på platsen där han för 25 år sedan förstod vad som krävs för att bli världens bästa pingisspelare.

Och det är här han ska avsluta sin landslagskarriär med ännu ett VM.

- Vi tränade tills vi nästan spydde, minns J-O.

Sommaren 1980 öppnade plötsligt Kina sina dörrar till pingisfabrikerna.

14-åringarna Jan-Ove Waldner och Erik Lindh tog chansen tillsammans med tränaren Anders Johansson.

"Minns en blyg kille"

I totalt sex veckor tränade och tävlade de i Kina - två veckor i olika provinser och därefter fyra veckor i Shanghai.

- Jag minns en blyg kille som inte var längre än så här, säger Yang Min, och måttar vid höften.

Yang var en av de bästa kineserna i träningsgruppen och spelar numera för Italien.

- Vår tränare sa: han kommer att bli en av de bästa.

Waldner:

- Det var första gången jag förstod hur tufft kineserna tränade. Jag lärde mig mycket om serven, kineserna har ju haft de bästa servarna genom alla tider. Och så körde de "bollådor": 100-150 bollar i en låda som skulle tömmas genom att stå och nöta samma slag.

Träningsmetoderna tog han med sig hem till Sverige, tillsammans med kärleken till ett nytt land och en ny kultur.

- Då fanns det knappt några bilar här, säger J-O samtidigt som han håller på att bli överkörd av en taxi på den hårt trafikerade vägen mellan arenan och spelarhotellet.

- De hade ingen aning om vem man var. Folk kom fram i hundratals bara för att man var utlänning.

"Lugnt i Shanghai"

Det har runnit väldigt mycket vatten under Huang Ho-flodens broar sedan dess.

Shanghai är i dag en av världens mest moderna städer och en västerlänning väcker inte längre någon uppståndelse.

- De är så vana vid att se kändisar här i Shanghai. Det är lugnt här jämfört med på ute på landet. Där kan man inte röra sig, det är helt sjukt. Här frågar de ju till och med innan de sträcker fram autografblocket. Det är ganska skönt.

Men i VM-hagarna längtar han efter att möta en kines.

- Det gick ju bra i OS senast när jag slog ut Ma Lin tidigt. Och spelar jag mot en kines i Kina har jag 50 procent av publikstödet - minst, säger J-O.

J-O om sin status i Kina

Johan Flinck