Niva: Ikväll tror jag att Kulusevski och Isak ger mig svaret
GLASGOW. Vi har vår organisation, vår struktur, vår lojalitet och vår kampmoral.
Redan där har vi en åttondelsfinal, kanske till och med en kvart.
Men ifall du sedan adderar två av Europas mest spännande 21-åringar högst däruppe på topp?!
Då förflyttas horisonten. Då går det inte riktigt att se var det jordnära slutar och var himlen tar vid.
Den största risken du kan ta är att inte ta några risker.
Just det lyckokakscitatet tycks Facebook-grundaren Mark Zuckerberg vara upphovsman till, men egentligen kan det vara detsamma. Det finns ju gott om andra varianter med samma andemening.
Om du inte rör dig framåt så backar du. Antingen utvecklas du eller så avvecklas du.
Allt det där.
Överfört till svensk EM-verklighet ringar väl snusförnuftigheterna in behovet av att bygga vidare på de defensiva grunder som tog oss genom gruppspelet, att faktiskt förändra och förbättra allt det som hittills inte funkat något vidare.
Att fortsätta på samma sätt vore att vänta in förlusten.
Två 21-åringar på topp
Alltså: Dejan Kulusevski från start, om vi nu ska tro förhandsrapporterna. Ett skifte och en förändring som i så fall är både självklar och ögonbrynshöjande på samma sång.
Ikväll spelar Sverige åttondelsfinal i EM. Enligt samstämmiga uppgifter gör vi det med två 21-åringar på topp – två 21-åringar som egentligen bara gjort en träningsmatch mot Armenien tillsammans som anfallspar.
Hade du skrivit de meningarna utan förklaring för en handfull år sedan hade de framstått som fullständigt orealistiska, eftersom det helt enkelt inte är så vi resonerar och agerar i Sverige. Även om det är en helt logisk uttagning är det en ovanlig uttagning, ovanlig för att komma från den fotbollsnation vi alltid varit och fortfarande är.
Så vitt jag kan dra mig till minnes har vi aldrig någonsin ställt upp med ett yngre anfallspar i en mästerskapsmatch, och det är svårt att överhuvudtaget hitta några relevanta paralleller.
Det enda jag kan jämföra med är när Tommy Svensson beslutade sig för att gå in i hemma-EM 1992 med både Patrik Andersson och systersonen Joachim Björklund i backlinjen.
Jocke Björklund var 21 år gammal, Bjärred Andersson bara 20. De hade gjort fyra a-landskamper var, och ingen av dem hade varit en tävlingsmatch.
Våra två bästa offensiva spelare
Men en risk? Nä, risken hade ju varit att försöka möta Jean-Pierre Papin och Eric Cantona med omodernt tröga försvarsspelare på nedgång. Tommy Svensson valde tryggheten och framtiden på en och samma gång, på det där sättet som är självklart för den som klarar av att se en tidslinje i sin helhet.
Sverige gick ju till EM-semifinal den gången, till VM-semi två år senare när vi grävde brons i USA. Vi hade inte nått dit utan vår föryngrade och ombyggda backlinje, utan en förbundskapten med klarsynen att ge nya spelare förtroende i precis rätt läge.
Ikväll är läget det rätta för Alexander Isak och Dejan Kulusevski.
Med all säkerhet hade de redan startat EM-matcher tillsammans ifall det inte vore för Kulusevski-karantänen, men nu ger laguttagningen rätt mycket sig själv eftersom de är våra två bästa offensiva spelare.
Än så länge har vi väldigt lite att gå på när vi ska bedöma dem som ett anfallspar, men var och en för sig vet vi ju vad de redan har givit oss den här turneringen.
Mot Spanien och Slovakien fick vi blixtrande, hisnande dribblingsuppvisningar av Alexander Isak, den offensiva motorn som av egen kraft drev Sverige framåt. Mot Polen slängde vi sedan in Dejan Kulusevski och kopplade i turbon.
Än är jag inte säker
Det är rätt och rimligt att påpeka att två inte med automatik ger ett fullfungerande anfallspar, men när nu Janne Andersson tycks göra det här valet så gör han det utifrån en övertygelse om att riktigt skickliga spelare alltid hittar ett sätt att spela och kombinera tillsammans.
Det går att utvärdera Sveriges grundspel på två olika sätt. Antingen ser man det som en produkt av ett rätt begränsat lag, den där sortens gäng som kan pressa sig igenom ett gruppspel med säkerhetsspel, men som sedan har kvartsfinal som någon typ av maxtak.
Eller så ser man det som en mer eller mindre kalkylerad lågvarvsstart, en behärskad insats av ett lag som först ligger tryggt på sin basnivå, för att sedan kunna accelerera sig igenom de slutspelsmatcher som ställer andra krav.
Än så länge vet jag inte riktigt ben jag själv ska stå på där, känner mig inte helt säker på vilken sorts lag detta Sverige egentligen är.
Ikväll tror jag att Dejan Kulusevski och Alexander Isak ger mig svaret.
Allt om fotbolls-EM 2021 – följ alla matcher live
Senaste nyheterna Spelschema Tabeller TV-tider Alla trupper & spelare