Gjorde stjärnor – av ett gäng medelmåttor

Erik Niva

Nivas julkalender: Lucka 10

När Brian Clough tog över Nottingham Forest 1975 så låg laget sexa från slutet i andradivisionen.

Säsongen efter gick de upp i högstaligan. Året efter vann de Ligacupen. Och ligan.

Året därefter vann de Ligacupen igen. Och Europacupen.

Ytterligare ett år senare vann de Europacupen igen.

Han hade inte haft något särskilt talangfullt lag, och han hade inte spenderat obscent mycket pengar – Brian Clough hade förvandlat medelmåttor i en småstadsklubb till världsstjärnor genom den rena kraften i sin personlighet.

Svårt alkoholiserad

Clough var en motsägelsefull manager.

Å ena sidan krävde han att hans lag skulle uppträda med stil, klass och värdighet – å andra sidan var han en stundtals svårt alkoholiserad man som använde fysiskt våld för att uppfylla sin vision.

– Har du någonsin fått ett slag i magen, frågade han sin unga reserv Nigel Jemson, då han tyckte att ynglingen betett sig illa på planen.

Jemson skakade på huvudet.

Ett magslag senare tog Clough till orda igen:

– Nu har du det.

Slog ner Roy Keane

Clough slog ner en ung Roy Keane, han drog iväg några högerkrokar mot egna supportrar som stormat planen – och tack vare sin enorma aura kom han undan med det.

När han drog sig tillbaka våren 1993 så hyllades han som en kung i Nottingham.

– Brian Clough är en av den här regionens största ambassadörer genom tiderna. Han är lika förknippad med Nottingham som Robin Hood, sa borgmästaren John Hartshorne.

När Clough sedan gick bort i magcancer tio år senare var orden ännu större. På City Grounds ena kortsida satt en banderoll med en hälsning uppåt:

– Lämna plats, Gud. Nu kommer Cloughie.