Det kritvita damlandslaget
Uppdaterad 2016-08-17 | Publicerad 2015-06-24
”Blir besviken när man ser startelvan inför match”
Svensk fotboll ligger långt fram i arbetet med att få in flickor med invandrarbakgrund inom fotbollen, påstår man själva.
Resultatet: Kosovare Asllani i en svensk landslagstrupp av 23 spelare till VM.
I övrigt heter de Lina Nilsson, Lotta Schelin och Sofia Jakobsson.
– Det är klart att man blir lite besviken när man ser startelvan inför en match. Det krävs en bredd med fler unga flickor med invandrarbakgrund för att få fram en ny Kosovare Asllani, säger SvFF:s utbildningskonsulent Peter Landström.
OBS! Detta är en artikel från 2015 som handlar om dåvarande AIK-tränaren och före detta landslagsspelaren Nazanin Vaseghpanahs kritik mot att det är svårt för tjejer med invandrarbakgrund att ta sig in i landslaget. Texten har fått ny spridning på sociala medier efter Sveriges straffseger mot Brasilien i OS-semifinalen 2016.
Nyligen befann sig två av Sveriges fyra äldsta landslag på mästerskap.
Med helt olika truppsammansättningar gällande spelare med invandrarbakgrund.
Medan U21-landslaget stoltserar med Alexander Milosevic, Pa Konate, Robin Quaison och Joseph Baffo bland många kan damerna endast visa upp Kosovare Asllani.
Stor skillnad
Sportbladet gjorde en koll på de senast uttagna trupperna för de båda A-landslagen, U23 för damer och U21 för herrar för att titta på hur många spelare som kommer från en annan bakgrund än svensk.
På herrsidan: 13 av 45 uttagna spelare (29 procent).
På damsidan: Endast Kosovare Asllani och Zecira Musovic av 41 uttagna spelare (4,8 procent).
Den enkla frågan: Varför?
– Jag tror att det handlar om en kulturell fråga. Flickor från en annan bakgrund än svensk har kanske svårt att få de möjligheterna medan det i Sverige är en annan tradition, säger SvFF:s utbildningskonsulent Peter Landström.
Siffror som Riksidrottsförbundet (RF) plockat fram visar att 71 procent av alla killar med invandrarbakgrund börjar att spela fotboll medan 57 procent av de svenska killarna börjar.
På damsidan ligger de båda på en jämn nivå. 49 procent för svenska tjejer och 42 procent för tjejer med invandrarbakgrund.
Men bara några få av de med en annan bakgrund än svensk når hela vägen upp till landslaget på damsidan – desto fler på herrsidan.
Ett problem som Kosovare Asllani också tog upp efter att ha varit petad i en VM-kvalmatch mot Polen i augusti förra året.
– Hade jag hetat något annat och skrattat och dansat så kanske jag spelar, sa Asllani till Sportbladet då.
"Krävs bredd för en ny Asllani"
Under senare delen av Sveriges VM-äventyr i Kanada nyligen var Kosovare Asllani också petad på grund av skadeproblem och svag form.
– Det är klart att man blir lite besviken när man ser startelvan inför en match. Framför allt eftersom fotbollen samlar upp en sådan pass stor del av de som kommer till Sverige, säger Peter Landström.
– Ett problem som vi har märkt är att det är många som slutar vid 16-17-årsåldern och det måste vi arbeta med. Det krävs en bredd med fler unga flickor med invandrarbakgrund som spelar fotboll för att få fram en ny Kosovare Asllani, fortsätter Landström.
Förbundet påstår dock själva att de ligger långt fram i arbetet med att få in invandrartjejer i fotbollsspelande jämfört med övriga Europa.
Förbundet har jobbat intensivt med frågan i sju-åtta år och har nu statligt stöd för att främja projekt gällande frågan, berättar Landström.
– Det är nog så vi lyckas bäst. Att vi går ner på lokal nivå och tar hand om problemet. Det är svårt för oss på förbundet att sitta och göra allting.
Fotnot: ”Utländsk bakgrund har personer som är utrikes födda eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar”, enligt svenska myndigheter.