Stefan stoppade inbrottstjuvarna
Uppdaterad 2011-03-09 | Publicerad 2007-10-06
59-åringen: Jag fällde en av dem med judo
Beväpnade med kofot bröt sig tre män in i familjen Eklunds hus.
Där inne låg Jocke, 18, ensam och sov.
– Jag jagade iväg dem och fällde en av männen med judo, säger grannen Stefan Sohl, 59.
Stefan tar fram kofoten som männen slängde i flykten och passerar äppelträden på väg till grannens veranda i Mölnbo. Det var här de tre männen med våld försökte ta sig in i juli i fjol.
Sussi och Svempa Eklund var på semester i Finland. De hade bett Stefan, som har svart bälte i judo, hålla koll på huset.
Klockan var tre när han som vanligt vaknade morgonpiggt och gick ut för att hämta tidningen. Han tittade in på de bortresta grannarnas gård – och upptäckte de tre männen.
”Jag tvekade inte”
Med nästan tre mil till närmaste polisstation bestämde han sig för att ingripa.
– Jag tvekade inte. Det var ren instinkt, säger han.
– Jag frågade vad de höll på med. De blev rädda och sprang iväg åt olika håll. De var i 25-årsåldern och inte små direkt.
Stefan jagade efter dem. På en lekpark, 200 meter bort, kom han ikapp en av männen.
– Han vände sig om och gjorde ett utfall. Men jag blockerade slaget och fällde honom med ett fotsvep. Han föll till marken och skrek.
Tjuvarna blev sinkade. Medan de två andra drog med sig den skadade mannen till bilen ringde Stefan polisen som kunde gripa dem en bit bort.
”Han räddade vår son”
Sussi och Svempa tittar beundrande på sin granne som skadade sin fot i tumulten så att han missade veteran-VM några veckor senare.
– För oss är Stefan en hjälte. Han har räddat vårt hus, vår son, vårt allt, säger Sussi.
– Jocke låg och sov ensam i huset när det hände. Det känns så otäckt. Utan Stefan hade det kunnat sluta i katastrof.
Stefan Sohl fortsätter att hålla ett vakande öga på grannskapet.
– Det är viktigt att man hjälper varandra och ställer upp för varandra, säger han.
Själv vägrar han beskriva sig som en hjälte. Men det gör grannarna.
– Det är viktigt med såna som Stefan, särskilt när man bor avskilt som vi. Tack vare honom kan vi känna oss trygga, säger Sussi.