Pär, 42, attackerades av björnen: ”Det stänkte som fan, blod överallt”
Evert, 14, ingrep – räddade livet på sin pappa
Publicerad 2023-08-30
Pär förstod av sonens ansiktsuttryck att han blivit allvarligt skadad av björnen.
I väntan på hjälp samlade Pär ihop deras saker från marken.
– Då såg jag att där ligger ju tungan efter björnen. Men sen hann jag tänka att jag sköt ju inte björnen i munnen... och sen förstod jag att det för fan var min kind som låg där, säger Pär.
Björnattacken i skogen utanför Ljusdal i förra veckan var över på några sekunder.
Pär Sundström, 42, och hans 14-åriga son Evert hade suttit på pass sedan klockan halv fem under björnjaktens första dag. Strax före klockan 10 skulle de avbryta.
– Då fick vi meddelande om att en björn hade setts alldeles nedanför. Vi kunde följa björnen genom pejlutrustning på hundarna, berättar Pär Sundström när Svenska hjältar träffar honom på sjukhuset en vecka senare.
Pejlutrustningen de använder vid jakten är uppkopplad mot mobilnätet och ger aldrig exakt information.
– Den kan släpa efter allt från några minuter till ibland timmar.
Och plötsligt på en väg i skogen ser Pär och Evert hur björnen kommer emot dem.
– Jag hade en skottchans, men det var en hund i vägen. Jag tänkte att jag kommer få en ny chans. Men det fick jag inte, säger Pär.
Björnhonan vek av, tog sikte mot Pär och sprang mot honom i full fart.
– Jag hann förstå att det här blev inte bra, säger Pär.
Han försökte ta sig bakåt för att få avstånd och kunna skjuta mot björnens huvud.
– Men björnen var snabbare. Hon bet tag i min kind och jag blev tvingad att skjuta när hon i princip var över mig, säger Pär.
Gav björnen ett karateslag
Skottet gick igenom björnens kropp men stoppade inte attacken. En bit bort stod Evert, utan vapen, och såg hur björnen slet i hans pappa.
– Jag blev så fruktansvärt arg och tänkte att jag måste göra något, säger Evert Sundström.
På en millisekund bestämmer han sig för att göra vad han kan.
– Jag tränar karate och jag sprang fram och gjorde ett sånt slag med knuten hand så hårt jag kunde i björnens huvud. Sen minns jag inte mer.
Pappa Pär såg dock allt som hände efteråt, från marken.
– Och det var ingen trevlig syn det jag såg. Den väcker mig ibland, säger Pär.
Han beskriver en brottningsmatch där björnen bet tag i Everts arm och slet runt honom, samtidigt som Evert försökte slå björnen i huvudet med sin andra knutnäve. Trots att halva ansiktet var borta fann sig Pär snabbt. Han fick upp vapnet.
– Men jag behövde vänta in rätt sikt för att skjuta, så att inte Evert skulle vara bakom björnen och riskera bli träffad.
Det var när Pär sköt som han förstod hur allvarligt skadad han faktiskt var.
– Det stänkte som fan, det var var blod överallt.
Rekylen från skotten gick rakt in i hålet under ögat där Pär inte längre hade något ansikte. Men skotten mot björnen tog, och Evert kunde ta sig loss.
– Jag var lättad att björnen inte kunde skada mer men det var hemskt att se pappa, säger Evert som tog upp telefonen för att ringa 112.
Pär hade dock en annan plan.
– Jag sa att nä för fan, vi ringer Sonny istället och han kör oss. Det blir krångligt med ambulans.
Var för allvarligt skadad
Men Evert stod på sig och ringde 112.
– Det är jag glad för i dag, att jag har en väldigt klok son, säger Pär.
Jaktkamraten Sonny skjutsade Pär och Evert för att möta upp ambulansen. Pär hade sin t-shirt virad runt huvudet och höll kinden i handen.
– Det var en rejäl bit och jag ville inte slarva bort den för jag tänkte att de skulle kunna sy tillbaka den på sjukhuset.
Ambulansen konstaterade att Pär var mer allvarligt skadad än de väntat sig. Han fick istället flygas med ambulanshelikopter till Östersund.
– Men när sjukhuset fick bilder på mig från helikoptern sa de att de inte kunde ta emot så jag flögs till Umeå istället.
I 13 timmar opererades Pär, för att försöka sätta tillbaka den del av ansiktet som björnen bitit loss.
– Men det hjälpte inte. När jag vaknade efter operation sa de att de misslyckats.
Istället flögs Pär till Akademiska sjukhuset i Uppsala där de på plastikkirurgiska avdelningen nu byggt upp hans ansikte med bitar från hans lår.
– Så nu är det bara att vänta och se. Jag ska opereras några gånger till säger de innan det här är klart.
Men hade inte Evert varit där hade björnattacken kunnat sluta ännu värre.
– Jag tycker att Evert är en hjälte för jag tror att han räddade livet på mig där och då helt enkelt, för att han reagerade så snabbt som han gjorde och gav sig på björnen, säger Pär.
