Sätt 18-årsgräns på energidrycker
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2014-10-22
Debattörerna: Frivilliga rekommendationer räcker inte
Expressen och NRK skriver om 14-åriga Henrik Eide Dahl som föll till golvet efter att ha spelat dataspel i 16 timmar och under samma tid druckit fyra liter energidryck. Resultatet blev koma och respirator i en vecka, innan läkarna konstaterade att Henrik hade drabbats av akut njursvikt.
Värre gick det för den 18-åring som 2007 under en veckas tid drack två burkar Red Bull om dagen för att orka plugga teorin till körkortsprovet, och sedan föll ner död.
På bara några decennier har energidryck seglat upp som favoritläsken bland just barn och ungdomar. Bara i Sverige innebär det att försäljningen av energidrycker förra året ökade med 15 procent jämfört med året innan, allt enligt statistik från Sveriges Bryggerier.
En nyligen genomförd enkätundersökning gjord av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) visar att det är ungdomar mellan 10 och 18 år som konsumerar mest energidryck. Samma undersökning kunde också konstatera att drygt hälften av ungdomarna som konsumerar energidryck gör det i kombination med alkohol, något som påtagligt ökar olycksriskerna liksom hälsoriskerna som till exempel utvecklande av framtida drog- och/eller alkoholberoende.
Forskarna vid WHO:s avdelning för nutrition och fetma varnar i en nyligen publicerad för rapport för att överdriven konsumtion av energidrycker kan leda till livshotande tillstånd för personer med hjärtfel.
Många barn och ungdomar som dricker energidrycker säger att de gör det för att bli pigga och alerta. Problemet är bara att den energi som energidryckerna erbjuder bara kommer i form av socker och koffein. Något många inte tänker på är att sockerhalten i en vanlig Red Bull motsvarar sju sockerbitar, lika många som i en burk Coca Cola.
Dessutom innehåller energidrycker stora mängder citronsyra som orsakar erosions- och frätskador på tänderna.
Taurinet, som förekommer rikligen i energidrycker (ett normalt dagsintag är cirka 150 milligram och den som dricker 1 burk Red Bull får i sig drygt 1 gram), kan påverka hjärnans belöningssystem på ett onaturligt sätt.
Men energidryckerna innehåller också koffein, en del av dem upp till tre gånger mer än en kopp kaffe. Koffein passar barn särskilt illa och svenska Livsmedelsverket har varnat för att stor konsumtion av energidrycker med mycket hög koffeinhalt kan ge framförallt barn och ungdomar symtom på lindrig eller medelsvår koffeinförgiftning, med hjärtklappning, illamående, yrsel, ångest och oro som följd.
I dag finns det en frivillig åldersgräns för inköp av energidrycker på 15 år som de största livsmedelskedjorna följer. Men det hindrar knappast de allra yngsta från att komma över dryckerna. Energidryckstillverkarna själva vill inte ens sätta en rekommendation att barn inte ska dricka av drycken på sina burkar. De fortsätter istället att marknadsföra drycken med argument som att man får vingar, orkar mer och blir piggare.
I Sverige har den politiska kraften att skärpa bestämmelserna för inköp av dessa drycker saknats. Det tycker vi är en dålig politik. Vi uppmanar därför vår nye folkhälsominister Gabriel Wikström att ta sitt ansvar och läsa WHO:s nya rapport om energidrycker och se över nuvarande lagstiftning. Följ andra länder på området, till exempel Litauen, som nyligen förbjöd barn och ungdomar under 18 år från att köpa energidrycker.
Mia Ericson,
docent och biträdande universitetslektor i beroendemedicin
Kai Knudsen,
intensivvårdsläkare och universitetslektor i klinisk toxikologi
André Persson,
författare till boken ”No Bull: Hur internet och 24-timmarssamhället fick energidryckerna att flyga”