”Vanlig mat” leder till vanlig ohälsa

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2014-10-24

Jonas Colting: Hur kan vi kalla modern, processad mat för vanlig?

I den rådande debatten om kostråd och rekommendationer kring vad vi egentligen bör äta för att hålla oss friska och normalviktiga så finns det två olika läger. På den ena sidan står anhängarna av lågkolhydratkost, LCHF, och på den andra sidan har vi anhängarna av de sedan 40 år tillbaka traditionella kostråden, som framförallt saluförts av Livsmedelsverket och svenska dietister. Det är kostråd som anbefaller relativt fettfattig samt stärkelse- och spannmålsrik kost enligt den välkända tallriksmodellen.

Trots LCHF-kostens erkänt goda resultat på både övervikt, blodfetter och diabetes-2 så brukar kritikerna kalla den för extrem och sedan punktera debatten med att förnumstigt påpeka att det enda man behöver tänka på är att äta ”vanlig mat”.

Vanlig mat, alltså? Men vilken är då den vanligaste maten i svenska hushåll? Maten som vi uppmanas att förhålla oss till. Tittar vi på topplistan av det svensken äter mest hittar vi bland annat falukorv, köttfärssås, pizza, fiskpinnar, fabriksfärdiga köttbullar, djupfryst färdigmat och snabbsoppor. Till det serveras oftast pulvermos, snabbmakaroner, ketchup eller sylt. Till frukost och mellanmål så är storsäljarna diverse flingor, sötade och fettreducerade mejeriprodukter, fabriksbakat bröd och diverse charkuterier.

Vanligt, med alla mått mätt, är ju också godis, glass, chips och läsk som inte minst konsumeras under det närmast institutionaliserade fredagsmyset. Ett fredagsmys som också spiller över till flera andra dagar i veckan. Det vore ju högst ovanligt att inte äta lite gott framför tv:n!

Tyvärr är det i dag också vanligt att vara överviktig. Enligt SCB:s rapport från 2010 så är nästan varannan man och var tredje kvinna fet eller överviktig. Samma alarmerande trend ser vi hos barn och ungdomar. I kölvattnet av den trenden ökar allvarliga sjukdomar som diabetes typ-2 och hjärt- och kärlsjukdomar. Lika oroande är att också den livsstilsrelaterade psykiska ohälsan har ökat och att psykisk ohälsa är det överlägset vanligaste skälet till sjukskrivning. Det har således blivit ganska vanligt att inte må så bra.

När vi betraktar de ovan beskrivna maträtterna och produkterna så är det livsmedel som i princip inte fanns att köpa för 50-60 år sedan. För att inte tala om för 100 år sedan. Eller någonsin i mänsklig historia.

Det nya har blivit det vanliga. Det raffinerade har blivit norm. Vilken typ av mat är det egentligen som borde betraktas som extrem?

Innan hela västvärlden blev fettskrämda av fettfobiska kostråd åt man i betydligt högre utsträckning naturligt förekommande fett och ickeraffinerade livsmedel. Kött, ägg, fisk, grönsaker, helfeta mejeriprodukter med mera. Det är i stort nämligen det urmänskliga sättet att äta. I dag har processade och socker- eller kolhydratspetsade livsmedel oss i sina klor. Tillsammans med raffinerade fetter är det allt socker och alla raffinerade kolhydrater som är värst av allt.

För den som tror att det bara handlar om att springa mer så är det inte så enkelt. Processad mat och socker passiviserar, bedövar och gör oss trötta.

Sedan när blev det som är ”vanligt” också normen för det som är acceptabelt? Sedan när blev ”vanligt” synonymt med normalt, bra eller eftersträvansvärt? Sedan när tillät vi normen för ”vanligt” att sänka ribban för vårt välmående och vår framtid?

Nästa gång någon argumenterar för ”vanlig mat” så kan du fundera på vad de egentligen menar. För den vanliga maten är med alla mått extrem och onaturlig.

Vanlig mat ger på sikt vanlig ohälsa. Riktig mat däremot, skapar förutsättningar för riktig hälsa!

Jonas Colting

VM-medaljör i triathlon, hälsodebattör, författare till ”Nakna hälsan”