Hellre punktlighet än valfrihet, SJ
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-03-27
SJ:s persontrafik ska avregleras. Det har infrastrukturminister Åsa Torstensson bestämt, för hon tror att det är bra för resenärerna. Hon visionerar om att det blir billigare, att det blir fler avgångar och så förstås den där allmänna lyckan av valfrihet.
Det finns dock ett litet problem som inte handlar om SJ utan om Banverket. Det är nämligen så att det inte finns tillräckligt med spår och inte ens tillräckligt med elektricitet för att klara den trafik vi har i dag.
Tågförseningar och stopp i trafiken beror ofta på trängsel. Om det nu blir ännu fler bolag som ska köra tåg så förändrar det ingenting i det avseendet. Köerna ut från Stockholm är ändå där, bristen på elektricitet är fortfarande akut. Sedan återstår frågan hur det blir vid förseningar. Åker vi med SJ kan vi få service och ersättning och annan transport när anslutningståget har avgått. Men olika bolag har ingen skyldighet att invänta varandra.
Vi resenärer blir alltså lämnade åt vårt öde om vi väljer att åka med olika bolag. Men vad tusan, vad betyder resenärens komfort i jämförelse med valfrihetens fröjder?
Sedan är det ju fiffigt för Åsa Torstensson som genom att avreglera SJ:s persontrafik kan fortsätta blunda för de verkliga problemen: bristen på infrastruktur och det superknasiga fenomenet att ett bolag har hand om tågen och ett annat om rälsen.