Vi brottsoffer kränks när polisen kollapsar
Anhörig: Fattar ni inte – Ygeman och Eliasson – ni har misslyckats med ert usla ledarskap, snälla kliv åt sidan
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2016-12-10
DEBATT. DN och Svt presenterade för några veckor sedan statistik som illustrerar den svenska polisens kollaps. Siffrorna handlar bland annat om 53 000 olösta brott som är äldre än sex månader.
Man skulle hoppats att det kunde få ansvariga på högsta tjänstemanna- och politiska nivå att klättra upp på barrikaderna och med allvar kämpa för en förändring och förbättring! Men det är ödsligt på barrikaderna där ledarskapet borde synas. Trots att allmänhetens förtroende för polisen samtidigt har sjunkit dramatiskt.
Intrycket som rikspolischefen Dan Eliasson och inrikesminister Anders Ygeman ger är att de fokuserar starkare på att försvara sina egna positioner, snarare än att tackla problemen som nyheterna belyser.
Jag står nära en av de där 53 000 enskilda individerna som är drabbad av en hittills ofullbordad polisutredning.
Jag har ungefär sex månaders erfarenhet av se vad det innebär för en kränkt människa att vara drabbad av polisens kollaps. Dag för dag, vecka för vecka, månad för månad…
Jag kan berätta för Eliasson och Ygeman att innebörden är ett onödigt, oönskat och utdraget lidande. Ännu en kränkning för både det drabbade brottsoffret och för alla dem som står runt omkring.
Dessutom påverkar det rättssäkerheten negativt rent allmänt. Det finns många bäst-före-datum i materialet som ingår i polisutredningar, det borde Eliasson och Ygeman ha koll på.
Jag har också sex månaders erfarenhet av att med egna ögon se att polisen är underbemannad, samt att de som jobbar inom polisen – såvitt jag kan förstå – ändå försöker göra sitt allra bästa.
Det är ledarskapet och politiken som felar.
Det finns sannolikt hundratusentals människor i Sverige som varje enskild dag av utredningsväntan far illa av det ledarskap och den politik som Eliasson och Ygeman ytterst ansvarar för.
Problemet för mig och för alla brottsoffren är att vi inte alltid kan göra oss hörda. Befinner man sig som part i polisutredningar som tar tokmycket för lång tid kan det vara olämpligt att bråka om saken. Man sitter still i båten, därför att man – om man bråkar – riskerar bli beskylld för att försöka påverka utredningen på ett otillbörligt sätt. Eller vanligare; man håller tyst därför att man redan är så kränkt så man inte vill ha mer uppmärksamhet mitt i den livskris, som det innebär att vara ett brottsoffer.
Det är det usla ledarskapet smala lycka att alla dessa kränkta människor är så tystlåtna.
Jag har ett konstaterande och ett budskap till Eliasson och Ygeman. Det är från mig personligen, men jag är övertygad om att det är representativt även för alla de andra som av olika anledningar väntar och undrar varför polisens arbete dröjer som det gör.
Mitt konstaterande är att om antalet ouppklarade brott inom sex månader är så högt som det är och dessutom ökar kraftigt jämfört med tidigare, så har det svenska polisväsendet kollapsat. Fattar ni saken? Kollapsen är redan ett faktum! Men du som är rikspolischef och du som är inrikesminister har inte förstått det.
Ni hör inte och ni förstår inte. Det enda som händer är att vi ser pressbilder av en chefsslips som halkat snett av skam och hör en politiker som producerar autopilot-uttalanden om fortsatt förtroende.
Men siffrorna om ouppklarade brott och långa utredningar är inte rimliga och resultatet är oförsvarligt. Polisens egen värdegrund för det polisiära arbetet i Sverige är formulerat så här: ”Polisens uppdrag är att öka tryggheten och minska brottsligheten.” En värdegrund som dessutom kryddats med löften om ”engagemang, effektivitet och tillgänglighet”.
I dagens läge är den värdegrunden bara tomma ord som saknar reellt värde. Tomt och värdelöst.
Mitt budskap till Dan Eliasson och Anders Ygeman – och för all del till andra politiker som försöker plocka poäng på Eliassons och Ygemans bekostnad – är att släppa fram kreativa krafter som på riktigt attackerar problematiken.
Ni två, och era företrädare, har misslyckats. Var så snäll och erkänn det! Kliv åt sidan, fäll ut era fallskärmar och tillsätt en kompetent och tvärpolitiskt representerad grupp med mandat och mod att föreslå det som krävs för att så snabbt som möjligt få polisen i Sverige på fötter igen. För brottsoffrens skull och för alla utarbetade polisers skull.
Mats, nära anhörig till brottsoffer
Fotnot: Av hänsyn till brottsoffret är skriver debattören under med sitt förnamn. Redaktionen känner till debattörens fullständiga identitet.
Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.