Det är dags att se över rot-avdraget
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2014-11-28
Debattörerna: Det är dyrt, orättvist – och hindrar inte svartarbete
I dag kan en ägare av fritidshus i Malaga få rot-avdrag för att bygga en inomhuspool, men en fastighetsägare med hyreshus i Målilla får inget avdrag för att tilläggsisolera huset. Så fungerar det med dagens rot-system.
Det är inte rimligt att samhället varje år bidrar med 14 miljarder kronor för att människor ska kunna tapetsera i sovrummet och riva ut fullt fungerande spisar i sommarhuset i Spanien men inte satsar mer än några hundra miljoner kronor på energieffektivisering av våra miljonprogramsområden.
Det måste erbjudas bättre möjligheter att komma igång med det omfattande upprustningsbehov som finns i många bostadsområden runt om i landet. Upprustningen måste ske på ett socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbart sätt och med trygghet och inflytande för de boende.
När staten ersatt bostadspolitik med skattepolitik har hyresrätten hamnat i strykklass. Genom ränteavdrag och rot-avdrag stöds egnahem och bostadsrätter med cirka 40 miljarder kronor per år genom skattesystemet. Inte en krona går till hyresrätter. Det krävs därför en skattereform för att skapa likvärdiga ekonomiska villkor för byggande av hyresrätter, bostadsrätter och egna hem.
I väntan på detta är det nödvändigt och rättvist att staten inför en investeringsstimulans för nybyggnad av hyresrätter, kopplat till ett tak för hyresnivåer.
Det är också hög tid att på allvar diskutera rot-avdraget och dess fördelning.
År 2009, när avdraget infördes, var den svenska byggsektorn hårt drabbad av finanskrisen med minskat byggande, sjunkande sysselsättning och ett utbrett svartarbete. Rot-avdraget skulle ge hela byggbranschen en välbehövlig skjuts.
Tanken var också att det skulle underlätta för ansvarsfulla kunder och seriösa företagare att betala skatt. Ett tredje motiv var att arbetsutbudet skulle främjas genom att göra det billigare att anlita professionella hantverkare.
Nu finns allt fler indikationer på att rot-avdraget inte hindrat svartarbete, snarare tvärtom. ”Uppdrag Granskning” belyste problemet för ett år sedan och visade ett omfattande trixande med fakturor av oseriösa företagare. Även radioprogrammet ”Kaliber” har gjort en liknande undersökning.
Det är dags att se över rot-systemet. Vid införandet var kostnaden för staten beräknad till 3,5 miljarder kronor per år. Kostnaden hamnade snabbt på runt 14 miljarder per år.
Rot-avdraget har alltså hittills kostat skattebetalarna 50 miljarder mer än beräknat, och har dessutom tveksamma samhällsekonomiska och fördelningspoliska effekter.
Stora delar av vårt bostadsbestånd behöver rustas upp och detta måste ske på ett hållbart sätt. Staten har ett självklart ansvar för att skapa förutsättningar för detta. Rot-avdraget måste stödja en utveckling som kan möta framtidens krav på hållbar utveckling. Redan när avdraget infördes var flera remissinstanser kritiska till att man inte ställde krav på att insatserna hade en miljöprofil.
Avdraget måste breddas så att det kan användas för åtgärder i flerbostadshus i både hyres- och bostadsrätt. I dag kan bostadsrättsinnehavare använda det till åtgärder i den egna lägenheten, men inte till åtgärder i huset. Till hyresgäster eller de som äger hyreshus går inte en krona. Genom att ställa krav på att insatserna främjar de miljö- och hållbarhetsmål vi satt upp i samhället bör det också vara möjligt för bostadsrättsföreningar och hyreshusägare att få del av avdraget.
Med rätt förändringar kan rot-avdraget utvecklas till att bli en stimulans för fastighetsägare att bygga om och reparera, samtidigt som det skapas ordning och reda på byggarbetsmarknaden, ett bättre boende för hyresgästerna, ekonomisk rättvisa mellan olika boendeformer och bidrar till att uppnå miljömässiga mål.
Marie Linder,
förbundsordförande Hyresgästföreningen
Johan Lindholm,
förbundsordförande Byggnads