Öka lokala inflytandet i flyktingmottagningen
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2014-10-15 | Publicerad 2014-10-14
Debattörerna: I dag har privata företag mer makt än kommunerna
Förra veckan ställdes Övertorneå kommun och dess invånare inför fullbordat faktum. Bert Karlsson hade hyrt ortens hotell och inom några dagar skulle de första bussarna med flyktingar komma. Oklart hur många, oklart från vilket land och oklart med vilka behov. Invånarna blev självklart oroade och det kallades till möte på Folkets Hus.
Lokalen var proppfull. Karlsson var i högform, drog vitsar och försäkrade att han skötte verksamheten förträffligt. Migrationsverket lovade att alla eventuella problem skulle lösas omgående.
Vi tror dem. Och vi vet att Övertorneå kommer att välkomna och ta hand om flyktingarna på det allra bästa sätt. Men vi menar att det nuvarande systemet har demokratiska brister, vilket i värsta fall leder till sämre offentlig service – och riskerar öka främlingsfientligheten.
Migrationsverkets uppgift är att ordna boende för flyktingar. I det ingår ett sekretessbelagt anbudsförfarande, beslutat på EU-nivå, där privata entreprenörer konkurrerar mot varandra. Den som uppfyller vissa kriterier och har lägst pris vinner.
Ett av problemen är att Migrationsverket inte meddelar kommunen om hur många flyktingar de ska ta emot – och när – förrän beslutet är fattat. Det sker alltså ingen dialog om andra möjliga boendelösningar som kommunen kan ha, som att bygga om nedlagda skolor. Kommunen får inte heller tid att planera den omfattande verksamheten i form av tolkar, sjukvård, socialtjänst, skolgång och SFI-undervisning. Dessutom vet kommunerna av erfarenhet att de inte får full täckning för sina utgifter, om inte annat för ökad arbetsbelastning samt ansvar den dag då flyktingarna får uppehållstillstånd.
De ökade kostnaderna kan de flesta kommuner hantera. De får omprioritera. Och kommuner som Övertorneå ser också positivt på inflyttning.
Systemet är dock demokratiskt tveksamt eftersom det i praktiken blir privata aktörer som styr vilka kommuner som tar emot flyktingar, vilket i förlängningen även får konsekvenser för kommunens övriga verksamhet.
Sammantaget riskerar systemet att leda till ökad främlingsfientlighet eftersom invånarna känner sig tagna på sängen och oroas över att de gemensamma resurserna ska räcka till.
På en direkt fråga om hur de ställde sig till anbudsförfarandet var Bert Karlsson tydlig. Det var ett idiotiskt system som gjorde att pris gick före kvalitet och aktörer som fick avslag kunde blockera flyktingmottagningen i vissa områden genom att överklaga. Migrationsverkets representanter var mer diplomatiska. ”En politisk fråga”, sa en av dem och menade att även kommunpolitiker kan påverka anbudsförfarandet.
Nej, när makten blir allt mer centraliserad har varken medborgare eller lokala politiker mycket att säga till om. EU är svårt att rå på. Däremot kan Migrationsverket förbättra dialogen med kommunerna. Och regeringen skulle kunna skapa ett kvotsystem baserat på antal kommuninvånare. Eller åtminstone ett solidariskt ersättningssystem för kommuner som tar emot flyktingar.
Underliggande demokratiska och etiska frågor kvarstår dock. Ska flyktingars behov bli en vara där de som bjuder lägst vinner? Som en av mötesdeltagarna påpekade: förfarandet påminner om gamla tiders fattighjonsauktioner. Och ska verkligen privata entreprenörer ha större inflytande på flyktingmottagandet än vad kommun och regering har?
För en annan sak som blev tydligt under mötets gång var att övertorneåborna vill ta ansvar. Man vill hjälpa till genom att välkomna flyktingarna, ge dem en värdig vistelse och möjlighet till fortsatt boende. Det är en hållning som skulle kunna stärkas genom att förbättra förutsättningarna för lokal delaktighet.
Roland Kemppainen
Petra Östergren