Fantomerna på Operan

Så går det till bakom kulisserna

Nadja Sellrup i SVT:s ”Livet på operan”.

TV Opera är den mest komplexa av alla konstarter. I en operaföreställning involveras, förutom de musiker, dansare och sångare som publiken ser, dussintals andra yrkesgrupper, snickare, tekniker av alla de slag, administratörer, sömmerskor, maskörer, röstcoacher… Alla måste vara högkvalificerade inom sina områden om resultatet ska bli verkningsfullt, men nästan alla är stora individualister som måste underordna sig ett enda mål för att inte föreställningen ska bli ett ointressant lappverk.

SVT sänder i kväll (Livet på operan SVT 1 kl. 21.00) det första programmet av fem, som ger inblickar i livet bakom kulisserna på Kungliga Operan i Stockholm, och tanken är väl att man på så sätt ska få en litet bättre förståelse för vad för slags arbete som egentligen ligger bakom en opera- eller en balettföreställning.

I det första programmet kastas vi genom ideliga klipp runt bland en rad yrkesgrupper där i huset vid strömmen. Det är roliga ögonblicksbilder av en slagverkares kärlek till sin tam-tam eller en verkmästares nyktra syn på innehållet i Turandot, men ger just inget begrepp om hur någon helhet ska kunna frambringas ur detta kaotiska tillstånd.

Mest expressivt är den flämtande andfåddheten hos en balettdansare, som just inför publiken utfört en akt av elegant tyngdlöshet. Man kanske ger en bättre bild av hur en helhet skapas i kommande program, som dock ska greppa förberedelsearbetet till en hel rad verk, Turandot, Giselle, Läderlappen, Peter Grimes. Det hade nog blivit mer givande om man nöjt sig med ett av dem.

Vill man studera de mer subtila processerna vid instuderingen av en opera bör man absolut komplettera med att gå på bio och se Philip Béziats lysande film Traviata, som närgånget följer det kreativa samarbetet mellan en regissör och en sopran.

Kultur

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.