Ministern mörklägger en skamlig svensk historia
Gunnar Strömmer borde inte ha lagt ner utredningen av de medicinska åldersbedömningarna
Vid regeringssammanträdet två dagar före julafton lades utredningen om medicinska åldersbedömningar ned. Varken ansvariga myndighetsföreträdare eller statsråd i den gamla S-ledda regeringen kommer att behöva klä skott för den kritik som slutbetänkandet rimligen skulle ha innehållit.
Att det var Gunnar Strömmer, Sveriges justitieminister sedan i höstas, som kom med denna julklapp är anmärkningsvärt. Den 51-årige moderaten grundade för ett par decennier sedan Centrum för rättvisa, som med pengar från Svenskt näringsliv och rika sponsorer verkar för att stärka skyddet av den enskildes rättigheter.
”Med ett konsekvent fokus på individens rätt har han stärkt rättsmedvetandet i hela landet”, hävdade tidningen Fokus när han utnämndes till Årets svensk 2013.
Det är ett cv som förpliktigar och att just Gunnar Strömmer längre fram under den här mandatperioden skulle ta emot utredningens slutsatser om åldersbedömningarna var därför intressant.
För det här handlar i högsta grad om enskilda individer som berövats en rättssäker behandling i sina asylprocesser.
Bakgrunden är att den dåvarande S/MP-regeringen 2016, under trycket av en opinion matad med anekdoter om vuxna män som sökt asyl och uppgett sig vara barn, beslutade att ålder skulle bedömas medicinskt. Utan att vara grundligt prövad togs en metod i bruk 2017. För den som i ett slag blev vuxen innebar det radikalt minskad möjlighet till uppehållstillstånd.
Mellan 2017 och 2020 gjordes drygt 11 000 åldersutlåtanden och i de flesta fall blev bedömningen att de som undersöktes var 18 år eller äldre.
Tidiga larm från forskarhåll och journalisten Negra Efendićs envisa granskning i Svenska Dagbladet visade dock att metoden inte var tillförlitlig.
Hur många barn med åldern uppskriven hade egentligen suttit på deportationsflygen som regelbundet lyft med destination Kabul?
Formuleringen motiverar att utredningen borde ha fått slutföra sitt uppdrag
Stefan Löfvens regering verkade inte bekymras av detta. Inte ens när det i december 2018 kom en direkt uppmaning från Statens medicinsk-etiska råd (Smer) om att låta göra en oberoende granskning av metoden ledde det till några omedelbara reaktioner.
Det dröjde ett och ett halvt år innan uppmaningen hörsammades och en utredning tillsattes. Men hos Gunnar Strömmers socialdemokratiska företrädare Morgan Johansson var angelägenheten om att snabbt få klarhet inte på topp. Annars hade han krävt högre arbetstempo och satt datumet för slutbetänkandet tidigare än våren 2024.
Ett första utlåtande om metodens vetenskaplighet kom dock redan i oktober 2021 och bekräftade metodens brister. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) hade för utredningens räkning granskat dess två moment – röntgen av visdomstand och knäundersökning med magnetkamera – och slog fast att det vetenskapliga underlaget i båda fallen var bristfälligt.
En av delbetänkandets slutsatser var att ”det i dag finns ett för svagt vetenskapligt underlag för att bedöma om en person är under eller över 18 år både utifrån knämognad och mognad hos visdomständerna”.
Formuleringen motiverar att utredningen borde ha fått slutföra sitt uppdrag.
Egentligen tycker nog även Gunnar Strömmer det.
Åldersbedömningarna har en plats i svensk historia jämte andra statligt sanktionerade skändligheter vars samtid också hade överseende medan de pågick, som skallmätningar och tvångssteriliseringar. Det ensamkommande barn och ungdomar har utsatts för hade aldrig tillåtits om de varit födda i Sverige och att det skedde visar att rättssäkerhet inte är något alla kan räkna med här i landet.
Det borde engagera grundaren av Centrum för rättvisa, men i stället mörklägger han historien.
Skugga över Gunnar Strömmer.
Thord Eriksson är författare och journalist.
