Billströms lögner bör leda till hans avgång

Vi kan inte ha en utrikesminister som säljer ut yttrandefriheten på beställning av en diktator

Den 23 december var utrikesminister Tobias Billstrom (M) i Ankara och samtalade med sin turkiska Mevlut Cavusoglu.

Vi kan inte ha det så här. Vi kan inte ha en svensk utrikesminister som åker till Ankara och fjäskar för en islamistisk despot och lovar att sälja ut svensk yttrandefrihet på beställning.

Och dessutom sedan ljuger om det när svenska journalister frågar vad som egentligen sades.

Tobias Billström reste till Turkiet dagen före julafton för att smöra för Erdogan som en del i de svenska Nato-förhandlingarna, denna alltmer förnedrande uppvisning i svenskt kryperi.

I turkiska medier rapporterades det efter mötet att Billström lovat att det ska bli förbjudet att i Sverige vifta med flaggor för terrorstämplade organisationer, som PKK. Det svenska utrikesdepartementets pressavdelning förnekade inledningsvis detta.

 

Tidningen Dagens ETC fick dock tag på ljudupptagningen från mötet med de turkiska journalisterna. De visar att Billström visst säger att regeringen vill förbjuda flaggviftande. Han lovar i intervjun en lag som ska kunna träda i kraft 1 juni.

Billström hänvisar i intervjun till den grundlagsförändring som började gälla vid årsskiftet, och som gör det möjligt att begränsa föreningsfriheten för grupper som ägnar sig åt terrorism. Grundlagsförändringen ska i sin tur följas av en lag som kriminaliserar deltagande i terrororganisationer. Billström verkar mena att den även öppnar för att flaggviftning av exempelvis en PKK-flagga ska kunna bli olagligt.

Billströms uttalande är häpnadsväckande, och ytterligare ett bevis för den farliga situation vi befinner oss i när det gäller skyddet av grundläggande fri- och rättigheter. Får en svensk medborgare i framtiden vifta med en PKK-flagga i protest mot Erdogan, eller klassas hen automatiskt som terrorist? Går det att vifta med samma flagga i protest mot Billströms lag? Och vad är nästa steg? För en politiker som öppnar den dörren så saknas gränser och principer.

 

Den 23 juni är det, som av en slump, val i Turkiet. Erdogan har problem på hemmaplan och Sverige är en spelbricka i hans inrikespolitik. Inget han säger går att lita på, som den turkiska journalisten Ece Temelkuran skrev på dessa sidor förra året.

Man kan vara för svenskt Nato-medlemskap eller ej, det måste finnas gränser. Sverige kan inte sälja ut svenska fri- och rättigheter på order från en politiker som sätter meningsmotståndare och journalister i fängelse, och systematiskt terrorklassar alla som kritiserar honom. Billströms agerande försvagar både svensk demokrati och vår ställning internationellt. Andra Natoländer ser inte Turkiet som en fungerande demokrati, eller köper Erdogans terrorist-definitioner.

Förra veckan skrev Jan Guillou om den nya lagen mot utlandsspioneri, som från och med den 1 januari gör det olagligt att publicera vissa uppgifter om Sveriges, eller våra allierades, krigföring i utlandet. Eftersom Erdogan blir störd av allt som går att tolka som kritik, kan det därmed bli olagligt att skriva om misstankar om turkiska krigsförbrytelser i Syrien, eller om att bevisen verkar mycket tunna för att bombdådet i Ankara utfördes av YPG/PYD. Redan har alltså svensk journalistik belagts med munkavle. Nu bekräftar Billström att regeringen planerar ytterligare inskränkningar. Det är en mycket otäck utveckling.

 

Det verkar dessutom vara en usel förhandlingsstrategi. I stället för att kompromissa, höjer Turkiet hela tiden insatsen. Vad blir nästa steg, finns det någon gräns? Kommer Sverige att sitta tysta om Turkiet genomför planerna på en fullskalig invasion av kurdiska områden i Syrien? Ska vi skicka svenska JAS-plan för att hjälpa till att bomba? Eller förlåt, förresten, bröt jag mot spionerilagen nu?

Vi var många som var kritiska till den snabba svenska Nato-ansökan, och uttryckte oro för vilka risker det förde med sig. Löftet från den dåvarande regeringen – och den dåvarande oppositionen – var att den svenska utrikespolitiken skulle kunna förbli självständig, grundad på svenska värderingar. Nu verkar i stället alla spärrar släppa, i det auktoritära race mot botten vi nu befinner oss i. Det mest skrämmande är att det inte heller finns starka röster i politiken som protesterar – eftersom stödet för Nato-medlemskap är så brett så håller alla tyst, medan medborgarnas rättigheter säljs ut.

 

Dagens ETC har gjort ett viktig jobb i att avslöja Billströms lögner. Svenska medier vaknade för sent när spionerilagen röstades igenom, det får inte hända igen. Att inskränka den svenska yttrandefriheten är ingen liten sak, nu behöver vi klarhet i vad Billström tänker föreslå, och sedan både granskning och en principiell debatt. Så här kan det inte gå till.

Billströms besök i Ankara är en mycket allvarlig händelse och en stor skandal. Det gäller både löftet till Erdogan och de medvetna lögnerna. Utrikesministern måste avgå.

Kultur

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.